Lgr11

Här hittar du utskrivna kopplingar mellan skolvisningarna i museet och grundskolans läroplan Lgr11.

Skolvisningar

Här ges möjligheter att öva och utveckla följande förmågor:

Hur levde vi förr?

Historia

  • Använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer.
  • Kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap.

Bild

  • Analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner.

Centralt innehåll

Att leva tillsammans:

  • Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu.
  • Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.

Att leva i närområdet:

  • Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.

Att undersöka verkligheten:

  • Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.

Att leva i världen:

  • Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.

 

Vasatid och stormaktstid: Stockholm och Sverige, ca 1500–1700

Historia

  • Använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer.
  • Kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv.

Bild

  • Analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner.

Religion

  • Analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,

Teknik

  • Analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.

Centralt innehåll

Norden och Östersjöriket Sverige, cirka 1500-1700:

  • Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
  • Den svenska statens framväxt och organisation.
  • Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.
  • Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa. Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.

Hur historia används och historiska begrepp:

  • Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
  • Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
  • Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
  • Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

 

Demokratins framväxt: Stockholm och Sverige under 1900–talet

Historia

  • Använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer
  • Kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap
  • Reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv
  • Använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Bild

  • Analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner.

Religion

  • Analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,

Teknik

  • Analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.

Centralt innehåll

Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid:

  • Demokratisering i Sverige. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kon¬tinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet. 
  • Framväxten av det svenska välfärdssamhället. 
  • Historiska perspektiv på urfolket samernas och de övriga nationella minoriteternas situation i Sverige. 
  • Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor.

Hur historia används och historiska begrepp:

  • Exempel på hur 1800- och 1900-talen kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
  • Hur historia kan användas för att skapa eller stärka gemenskaper, till exempel inom familjen, föreningslivet, organisationer och företag. 
  • Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.
  • Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.  

 

Industrialismen: Stockholm och Sverige under 1800–talet 

Historia

  • Använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer.
  • Kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap.
  • Reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv.
  • Använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Bild

  • Analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner.

Religion

  • Analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället.

Teknik

  • Analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.

Centralt innehåll

Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar, cirka 1700-1900:

  • Den ökade världshandeln mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika.
  • Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. Migration inom och mellan länder. 
  • Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier. 
  • Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom uppfinningar, bildandet av fackföreningar och kampen mot slaveri. 

Hur historia används och historiska begrepp:

  • Exempel på hur 1800- och 1900-talen kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
  • Hur historia kan användas för att skapa eller stärka gemenskaper, till exempel inom familjen, föreningslivet, organisationer och företag. 
  • Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.
  • Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.  

 

Källkritik och historiebruk

Historia

  • Använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer
  • Kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap
  • Reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv
  • Använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Bild

  • Analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner.

Centralt innehåll, åk 4–6

Norden och Östersjöriket Sverige, cirka 1500-1700: 

  • Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag. 

Ökat utbyte och jordbrukets omvandling, cirka 1700-1850:

  • Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.

Hur historia används och historiska begrepp:

  • Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser. 
  • Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider. 
  • Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang. 
  • Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Centralt innehåll, åk 7–9

Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar, cirka 1700-1900:

  • Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom uppfinningar, bildandet av fackföreningar och kampen mot slaveri. 

Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid: 

  • Historiska perspektiv på urfolket samernas och de övriga nationella minoriteternas situation i Sverige. 
  • Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor. 

Hur historia används och historiska begrepp:

  • Exempel på hur 1800-och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser. 
  • Hur historia kan användas för att skapa eller stärka gemenskaper, till exempel inom familjen, föreningslivet, organisationer och företag. 
  • Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar. 
  • Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.

Uppdaterad