Stad i världen 1950–

Utställningsmiljö med höghus och besökare som lyssnar i hörlurar.
I förorterna byggs det modernt och på höjden. Foto: Mattias Ek.

Nu får stockholmarna uppleva rekordår av höjd levnadsstandard, tunnelbaneförorter och sopnedkast. Men deras city blir sig aldrig likt igen. Och vad vill egentligen de där ungdomarna med spretigt grönt hår?

Stockholmarna flyttar in i folkhemsförorter och får sina liv uppmätta, räknade och standardiserade för bästa funktion och samhällseffektivitet. De första ABC-städerna – Vällingby och Farsta – fylls av tonåringar som hänger på nystartade ungdomsgårdar och dricker Zingo. Eller så samlas de på Kungsgatan för en fika, ett biobesök eller en tur i raggarbil.

I city rivs äldre hus och ersätts med shoppingstråk och stora kontors- och parkeringshus. Ett enormt bostadsbyggande pågår i rasande takt och snart förbinder 10 mil tunnelbana nya förorter i både norr och söder.

I Stadsmuseet vid Slussen höjer Grupp 8 sina röster för att höras och i Kungsträdgårdens träd hänger långhåriga aktivister i protest mot rivningar och massbilism. I slutet av 70-talet blir punken ungdomarnas protest mot förortstristessen.

Vi knyter ihop vår historiska vandring genom huset med att se konstverk från år 1600 och framåt som speglar stadens mångskiftande utveckling. Och den intima, upplysta modellen av Klarakvarteren, den mäktiga 1600-talsmodellen över Norrmalm och Katarinahissmodellen med krögaren Lallerstedt i egen hög miniatyrperson.

Uppdaterad