Vindsinredning

Stockholm är en vacker, rikt kuperad stad. När man kommer upp på höga utsiktspunkter upplever man hur stadens tak bidrar till skönheten. Stadens historia avspeglar sig självklart i taken: höga branta tegelklädda tak, plåtklädda flacka tak och moderna plana tak med är några av de olika takformer som finns.

De senaste årens stora efterfrågan på bostäder i innerstan har medfört att vindsinredningar skett i många kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Nya takkupor, hisstorn och altaner förändrar taklandskapet. Det påverkar det kulturhistoriska värdet och upplevelsen av bebyggelsen.

Stadsmuseet genomförde under 2002 en inventering av vindar på malmarna för att kartlägga antalet oinredda vindar. Utredningen visar att cirka 50–75 procent av vindarna är inredda, i vissa fall ursprungligen, men oftast har de inretts under de senaste 25 åren. Idag har ännu fler vindar inretts och framöver kommer man få svårt att uppleva husen med ursprunglig takutformning.

Vind i Gamla stan med dörrar på rad till torrdass.Vind med torrdass i Gamla stan. Så här såg många vindar ut förr.

Hur har vindarna använts?

Vindarna har sedan århundraden använts för förvaring, som magasin och vindsförråd och som torkvind, det vill säga en öppen vind för torkning av tvätt. Torrdass och enstaka bostadsrum kan också ha funnits på vinden. Ibland är dock vindarna så låga att det inte finns något utrymme för att använda vindsplanet. Från 1930-talet har tvättstuga inretts på vinden och från den tiden kan det också finnas piskbalkonger i taket.

Den oinredda vinden med vindsförråd berättar om husets byggnadshistoria och om hur vinden använts och utgör självklart en del av husets kulturhistoriska värde. Varför har vindarna inte inretts från början eller under husets tidiga historia?

Att man inte tidigare inrett vindar i större utsträckning beror på att man hade behov av en förråds- och torkvind. En fördel med den oinredda vinden är att den oftast är öppen och luftad och därmed kan klara en hel del fukt utan att byggnaden skadas. Svårigheten att utrymma vinden vid brand kan också vara en sak som påverkat utvecklingen.

I byggnadsordningarna från 1876 och 1890 anges husens höjd i förhållande till gatans bredd. Det finns inga tydliga estetiska direktiv, men man anar att man från stadens sida eftersträvade en enhetlig vacker stad med obrutna tak och enhetlig takhöjd.

Vad säger regelverket?

De flesta äldre detaljplaner tillåter inte vindsinredning. I planbestämmelserna står ofta: ”Vind får därutöver icke inredas för bonings- eller arbetsrum”. Stadsbyggnadskontoret har under senare tid ofta gjort en mindre plan, som tillåter vindsinredning för en enstaka byggnad.

För att generellt tillåta vindsinredningar har under 2000-talet ett antal detaljplaner upprättats på malmarna. I dessa planer upphävs alla befintliga förbud mot att inreda bostäder på vindarna. Bygglov kan därefter medges under förutsättning att krav på bland annat utformning, tillgänglighet samt kultur- och brandskydd kan uppfyllas.

För exteriörförändringar, för takkupor och takfönster och för bostadsanvändning av vinden krävs bygglov. För inredning av vinden krävs också bygganmälan.

Kulturhistorisk hänsyn

För alla byggnader gäller enligt Plan- och bygglagen att ombyggnader ska ske varsamt så att bland annat byggnadens särdrag beaktas. Byggnader som har stort kulturhistoriskt värde, blå eller grön färg på den så kallade klassificeringskartan, får inte förvanskas.

Stadsmuseet får ärenden som gäller blå och gröna hus på remiss från stadsbyggnadskontoret. När Stadsmuseet bedömer om det är möjligt att inreda en vind studerar museet speciellt hur väl byggnaden bevarar arkitektur och karaktär från byggnadstiden.

Äldre, och även yngre byggnader, har vanligtvis inte ursprunglig vindsinredning från byggnadstiden. En inredning av vinden kan därför vara olämplig ur bevarandesynpunkt eftersom en vindsinredning ofta påverkar husets arkitektur och karaktär.

Särskilt känsliga för vindsinredning är:

  • 1870- och 80-talens byggnader vars fasader avslutas av en kraftig takgesims där det flacka taket inte var avsett att synas,
  • sekelskiftets arkitektoniskt bearbetade tak,
  • de brutna takfallen från 1900-talets början med ursprungliga kupor på nedre takfallet,
  • vinden ovanpå en kungsvåning från 1920-talet,
  • funktionalistisk arkitektur med rena linjer och i huvudsak platta tak,
  • välbevarade hus från 1960- och 70-talet med platta tak.

Nyare takkupor på ett 1880-talshus.På ett 1880-talshus med låg taklutning blir takkuporna störande både för arkitekturen och i stadsbilden.

Förutom dessa utgångspunkter för att bedöma en vindsinredning tar Stadsmuseet särskild stor hänsyn till den enskilda byggnadens stora kulturhistoriska värde, taklandskapets betydelse för stadsbilden och till enhetliga miljöer från olika tider.

Vindsinredningar får också konsekvenser för byggnadernas interiörer till exempel genom att hissinstallationer påverkar trapphuset. Krav på hiss kan bli aktuellt om man inreder ytterligare en bostadsvåning.

Den befintliga takstolen har ett byggnadshistoriskt värde. Ingrepp i takstolen kan påverka husets konstruktion, vilket man bör undvika. Viktigt vid en vindsinredning är att man ordnar ordentlig luftning av yttertaket.

I många fall kan det vara möjligt även ur kulturhistorisk synvinkel att inreda vinden. Kuporna ska då vara väl anpassade till byggnaden och taket, när det gäller såväl storlek som utformning, material och kulör. Kuporna ska oftast ligga indragna från takfoten.

Ett 1910-talshus med ursprungliga nedre takkupor. Kuporna på övre takfallet som har tillkommit senare påverkar upplevelsen av arkitekturen och minskar det kulturhistoriska värdet. 

På hörnhus är det olämpligt med kupor på hörnet, då de kan bli för dominerande i stadsbilden. I vissa fall är det mer fördelaktigt för stadsbilden med takfönster. Riktigt små takfönster, så kallade sotarluckor som har en historisk tradition, är nästan alltid möjliga att bygga utan att alltför mycket påverka arkitekturen. Altaner i taket är ur byggnadshistorisk synvinkel främmande för äldre hus.

Enhetligt tegelklädda tak från 1920-talet i Eriksbergsområdet.

  • Öppetider

    Stadsmuseets byggnad är stängd för ombyggnad. Vi öppnar igen under 2018.

    Läs om ombyggnaden av Stadsmuseet hos fastighetskontoret

  • Stadsmuseet på vift 2015–2017

    Under stängningen flyttar vi ut vår verksamhet på stan!

    Stadsmuseet dyker upp på andra museer, Faktarummet flyttar in hos Stadsarkivet och vi har vårt största stadsvandringsprogram någonsin!

    Se vad som händer i kalendariet

  • Kontakt

    Telefon: 08-508 316 20

    stadsmuseet@stockholm.se

    Telefon till stadens växel
    08-508 316 00 (kontorstid)

    Postadress
    Stadsmuseet
    Box 15025
    104 65 Stockholm

    Fler kontaktuppgifter
    Leveransadresser, Faktarummet, chefer, byggnadsärenden, frågor om bokningar och konferenser.

    Nyhetsbrev
    Håll dig uppdaterad om vad som händer på museet. Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

    Följ Stadsmuseet
    Facebook
    Twitter
    Instagram
    Youtube