Historik: portar

Porten till ett hus är betydelsefull. Från utsidan kan den vara smycket i fasaden, från insidan kan den vara en viktig del av en välbevarad entré. Här kan du läsa om tidstypiska portar och hur de bäst underhålls och renoveras.

1880–1890-tal 

Under 1800-talets sista decennier var det vanligt att en ytterport bestod av en stor pardörr med ett glasat parti ovanför.

Dörrarnas fyllningar kunde ha många olika typer av ornamentering. Pardörrarnas övre fyllningar bestod ofta av en glasruta, vanligen täckt med ett galler i gjutjärn. Ibland fanns även sidofönster på båda sidor om dörren för att få in så mycket dagsljus sommöjligt i det mörka trapphuset.

Påkostad port från 1880-talet med glasparti i dörren och ovanför, Södermalm. Framför glaset ett galler i smidesjärn.

1900–1910-tal

I början av 1900-talet började blev det mer ovanligt med fönster kring porten. Fortfarande var det däremot vanligt med glasade pardörrar och glasade partier ovanför porten. Enkeldörrar blev också vanligare.

En jugendport med rikt utsirat snickeriarbete, Kungsholmen.

I samband med jugend och nationalromantikens genombrott började portarnas glaspartier ofta att delas in i mindre rutor. Jugend kunde även innebära mångfärgade motiv och organiska rundade former i glas och dekor. I enlighet med nationalromantiska ideal förekom portar helt utan fönster. Då hade dörren som regel en panel uppbyggd av exempelvis rombformade kassetter. Trämaterialet framhävdes med ytbehandling, ofta fernissa eller olja.

1920–1930-tal

 

Under 1920-talet var portarna fortfarande ofta pardörrar med glasrutor. Vanligtvis bestod två eller tre av dörrens övre fyllningar av glasrutor. Slipat glas var vanligt liksom koppardetaljer. Glaspartier ovanför porten förekom fortfarande ofta. Många gånger användes den under 1920-talsklassicismen så populära lunettformen.

1930-talsport i trä, Västertorp.

Under 1930-talet blev dörrarnas glaspartier allt större när funktionalismen slog igenom. Till skillnad från på 1920-talet bestod allt fler portar av en hel glasad ruta i en ram av exempelvis ek eller rostfritt stål. Men traditionellt utformade pardörrar var fortfarande vanliga. Det var inte alla byggherrar som direkt anammade funktionalismens strama linjer.

1940–1950-tal

Under 1940- och 1950-tal fortsatte entréportar att i stor utsträckning vara i princip helglasade. Ibland var endast portens övre halva av glas. Enkeldörrar var vanliga men även asymmetriska och symmetriska pardörrar förekom. Ek var det absolut vanligaste materialet och portarna hade många olika typer av handtag. Ibland finns glaspartier vid sidan av eller ovanför porten. Arkitekterna månade om ljuset i trapphusen.

1950-talsport med sidoljusfönster, Västertorp. Lägg märket till handtaget som fungerar för både barn och vuxna.

Under 1940- och 1950-tal var entréerna som ett av få dekorativa element viktiga i fasaden. 1950-talets mönsterrikedom med diagonala linjer och rombformer användes flitigt. Belysning över eller vid sidan av porten var också en viktig del av portens gestaltning.

1960–1970-tal

 

Under 1960- och 1970-tal blev pardörrar allt mer ovanligt. I princip förekom endast enkeldörrar i bostadshus. Vanligt var enkelportar i ek och teak, ofta med glasade partier. Glaspartier vid sidan om dörren kunde förekomma. Portar tillverkade i aluminium eller stål slog också igenom stort och var vanligen glasade.

Träport i lamellhus byggt i slutet av 1960-talet, Vårberg.

  • Öppetider

    Stadsmuseets byggnad är stängd för ombyggnad. Vi öppnar igen 1 september 2018.

    Läs om ombyggnaden av Stadsmuseet hos fastighetskontoret

  • Stadsmuseet på vift 2015–2017

    Under stängningen flyttar vi ut vår verksamhet på stan!

    Stadsmuseet dyker upp på andra museer, Faktarummet flyttar in hos Stadsarkivet och vi har vårt största stadsvandringsprogram någonsin!

    Se vad som händer i kalendariet

  • Kontakt

    Telefon: 08-508 316 20

    stadsmuseet@stockholm.se

    Telefon till stadens växel
    08-508 316 00 (kontorstid)

    Postadress
    Stadsmuseet
    Box 15025
    104 65 Stockholm

    Fler kontaktuppgifter
    Leveransadresser, Faktarummet, chefer, byggnadsärenden, frågor om bokningar och konferenser.

    Nyhetsbrev
    Håll dig uppdaterad om vad som händer på museet. Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

    Följ Stadsmuseet
    Facebook
    Twitter
    Instagram
    Youtube