Historik: lägenhetsdörrar

Lägenhetsdörrarna är en viktig del av trapphusets utformning. Här kan du läsa om vad som kännetecknar lägenhetsdörrar i Stockholms bostadshus och hur en dörr kan renoveras och förstärkas.

1880–1890-tal

Det sena 1800-talets lägenhetsdörrar var ofta pardörrar, så kallade deuxbatangdörrar. De var mörklaserade eller ådringsmålade för att likna ek, valnöt, mahogny eller annat träslag. Ibland hade dörrarna skulpterade överstycken av gips som målades på samma sätt som dörren. Köksdörrar eller lägenhetsdörrar i enklare bostadshus från denna tid var enkla fyllningsdörrar. Dessa kunde också vara ådringsmålade eller målade i en enhetlig kulör.

I slutet av 1800-talet fanns inte elektricitet som ljuskälla i vanliga bostadshus. Därför var fönstren mycket viktiga. Trapphusen försågs med stora fönster och för att få in ljus i lägenheternas tamburer var ofta lägenhetsdörrarnas övre fyllning av glas. Glaset kunde vara etsat eller färgat för att minska insynen från trapphuset. Ibland användes även klarglas på vilket man limmade vaxat papper.

1900–1910-tal 

Under 1900-talets första år började enkeldörrar att förekomma även i mer exklusiva trapphus. Den översta fyllningen var ibland glasad. I trapphus utformade i jugend eller nationalromantisk stil kunde dörrarna vara försedda med ornamentik. Jugenddörrar kunde förses med skulpterade överstycken.

En pardörr i jugendstil med blyinfattat glas, Södermalm. En pardörr i jugendstil med blyinfattat glas, Södermalm.

Pardörrar var fortfarande mycket vanliga och i de övre glasade fyllningarna blev det nu allt vanligare med blyinfattat och färgat glas.

1920–1930-tal

Under 1920- och 1930-talet hade pardörrar helt försvunnit från de nybyggda trapphusen till förmån för enkla fyllningsdörrar. Dessa kunde ha tre eller fyra lika stora fyllningar ovanför varandra eller en helt slät fyllning. Vanligtvis var dörrarna liksom vid sekelskiftet 1900 ådringsmålade men nu började ljusa enfärgade dörrar att förekomma. Trärena ytor efterfrågas även. En lägenhetsdörr kunde vara tillverkad i massiv ek eller förses med björkfaner.

Brevinkast, ringklocka och dörrhandtag var under 1920-talet ofta enkelt utformade och tillverkade i mässing. Ibland förekom även mer arbetade dörrhandtag utformade efter 1700-talsförebild. Under 1930-talet började dörrhandtag i rostfritt stål eller förkromad mässing att förekomma. Även bakelit började användas till vissa detaljer.

1940–1950-tal

Under 1940-talet blev en helt ny typ av lägenhetsdörr vanlig. Släta skivtäckta dörrar med eller utan isolering ersatte de massiva fyllningsdörrarna. Dörrarna hade ofta ett ytskikt av faner, ofta björk, ljus mahogny, teak eller gabon. Eftersom dörrarna ofta var isolerade med papp sattes inte sällan innerdörrar in för ljudisoleringens skull. Detaljer som dörrhandtag, ringklockor och brevinkast var oftast av förnicklad mässing.

1960–1970-tal

Under slutet av 1950-talet användes fortfarande släta dörrar med olika typer av faner som ytmaterial. De enklaste dörrarna fungerade dock inte i utomhusmiljö varför lägenhetsdörrar i loftgångshus från slutet av 1960-talet och början av 1970-talet försågs med stabilare bättre isolerade dörrar, exempelvis med en yta av teak.

Lägenhetsdörr i ett loftgångshus från 1970-talet, Rinkeby. Det är tydligt att dörrarna formgivits och färgsatts med hänsyn till hela fasaden.Lägenhetsdörr i ett loftgångshus från 1970-talet, Rinkeby. Det är tydligt att dörrarna formgivits och färgsatts med hänsyn till hela fasaden.

  • Öppetider

    Stadsmuseets byggnad är stängd för ombyggnad. Vi öppnar igen 1 september 2018.

    Läs om ombyggnaden av Stadsmuseet hos fastighetskontoret

  • Stadsmuseet på vift 2015–2017

    Under stängningen flyttar vi ut vår verksamhet på stan!

    Stadsmuseet dyker upp på andra museer, Faktarummet flyttar in hos Stadsarkivet och vi har vårt största stadsvandringsprogram någonsin!

    Se vad som händer i kalendariet

  • Kontakt

    Telefon: 08-508 316 20

    stadsmuseet@stockholm.se

    Telefon till stadens växel
    08-508 316 00 (kontorstid)

    Postadress
    Stadsmuseet
    Box 15025
    104 65 Stockholm

    Fler kontaktuppgifter
    Leveransadresser, Faktarummet, chefer, byggnadsärenden, frågor om bokningar och konferenser.

    Nyhetsbrev
    Håll dig uppdaterad om vad som händer på museet. Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

    Följ Stadsmuseet
    Facebook
    Twitter
    Instagram
    Youtube