Skåpsinredning

Fasta skåp

Fast skåpsinredning med överskåp är en ganska sen företeelse som först började få större spridning under 1920-talet. I slutet av 1800-talet fanns vanligtvis endast ett skafferi och en bänk med bänkskåp längs en eller två av kökets väggar, gärna invid köksfönstret. En del större våningar började dock redan på 1890-talet förses med väggfasta skåp. Dessa var då skänkskåp eller hela skåp som sträckte sig från golv till tak. Över disk- och arbetsbänken fanns endast öppna hyllor. Skåpens väggar kunde vara av pärlspont.

Väggfast skänkskåp i kök från 1880-tal. Nedre delen av skåpet innehåller en vedlår. På väggen öppna hyllor.Väggfast skänkskåp i kök från 1880-tal. Nedre delen av skåpet innehåller en vedlår. På väggen öppna hyllor. Stadsmuseets museilägenhet på David Bagares gata, Norrmalm.

Under 1920-talet började överskåp förekomma. De blev vanligare under 1930-talet och den standardiserade skåpsinredning som vi i flera delar fortfarande använder togs fram genom forskning under främst 1940-talet. År 1950 fastställdes en standard för kök som innebar att arbetshöjden skulle vara 85 eller 90 cm och det ultimata djupet på ett bänkskåp 60 centimeter. Väggskåpen skulle däremot vara 30 centimeter djupa och sträcka sig ända upp till taket. Under överskåpet hängde en rad med glaslådor, senare plastlådor, för kryddor och specerier.

Köksskåpen gick under 1960-talet fortfarande ända upp i tak. Men under 1970-talet blev de betydligt lägre. Skåpen var fabrikstillverkade och standardhöjden var 210 centimeter. En normallång person skulle nå även översta hyllan utan att behöva stå på en pall.

Skåpluckor

Skåp i kök i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet försågs som regel med dörrar av massivt trä i enkel halvfransk modell, allt målat med linoljefärg. Detta var vanligt även under 1920-talet. Ibland förekom även glasade luckor i överskåp. Under 1930-talet började det bli allt vanligare med köksluckor tillverkade av en träram klädd med hårda träfiberplattor, masonit. Sneda eller raka skåp med skjutluckor av masonit började även förekomma under 1940-talet.

Köksluckor från 1930-1960-tal hängdes på höga och smala så kallade pinngångjärn. Luckorna från denna period var även överfalsade, det vill säga hade en fals så att luckan överlappade skåpets kanter. 1970-talets köksluckor är oftast tillverkades av spånskiva och inte falsade.

Fabrikstillverkade köksskåp från 1969 som går ända upp i tak.Fabrikstillverkade köksskåp från 1969 som går ända upp i tak. I Stadsmuseets museilägenhet i Tensta.

Handtag

Äldre höga skåp i kök från sekelskiftet 1900 hade sällan några handtag. Skåpet öppnades med hjälp av nyckeln i skåpets lås. Under 1910- och 1920-tal började även enkla skåpvred och utanpåsittande lås att användas som beslag på skåpsdörrar. På lådor under 1920-talet användes förnicklade skålformade draghandtag.

På 1930-talet började det karaktäristiska och mycket använda griphandtaget att användas på skåp. Detta beslag användes på nya skåp även under 1940- och 1950-tal.

Pinngångjärn och det klassiska griphandtaget på luckor i 1950-talskök, Blackeberg. Intill syns även den trärena list som ofta användes som handtag på lådor under 1940- och 1950-tal.

Det klassiska 1960-talshandtaget var en plastbygel på en genomskinlig plastbricka. Skåpshandtag och formgjutna glasknoppar i olika färger blev även populärt. Under 1970-tal blev en konkav rund plastknopp ett vanligt handtag på luckor och lådor.

Skafferi

I alla kök från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet fanns ett kallskafferi med fönster eller ventil. Det var ett av få sätt att kyla mat. Skafferiet var under 1940- och 1950-tal fortfarande placerat mot ytterväggen.

Karaktäristiskt och välplanerat 1950-talskök med sneda överskåp med skjutluckor av masonit. Köket är försett med ett kallskafferi mot ytterväggen. Under överskåpen hänger de tidstypiska glaslådorna för specerier.Karaktäristiskt och välplanerat 1950-talskök med sneda överskåp med skjutluckor av masonit. Köket är försett med ett kallskafferi mot ytterväggen. Under överskåpen hänger de tidstypiska glaslådorna för specerier.

Först under 1960-talet slutar man att bygga friskluftsventilerade skafferier. Genom att inte längre vara tvungen att placera skafferiet mot en yttervägg kunde planlösningen bli mer flexibel. Kallskafferiet ersattes med kylskåp och svalskåp.

Tips

  • Gamla skåp är ofta av hög kvalitet. Fram till och med 1960-tal var skåpstommarna tillverkade i massivt trä och som regel platsbyggda för att fungera i det unika köket. Skåpsinredningen tilläts gå ända upp i tak och gav stora förvaringsmöjligheter. Behåll därför gärna en äldre köksinredning och komplettera med de funktioner som saknas. Fundera kring hur nya funktionskrav kan förenas med hela eller delar av det gamla köket. Pärlspont och annan panel finns att köpa ny för komplettering. För att ge gamla luckor från 1950- och 1960-tal en ny känsla kan de lämnas in på en lackeringsfirma för spackling och sprutlackering.
  • Vid bygge av nytt kök i en sekelskiftesvåning där den ursprungliga inredningen rivits ut, är en idé att låta sig inspireras av bevarade serveringsskåp. Kanske finns bevarade skåp i serveringsgången eller kanske i en grannlägenhet. Låt gärna en snickare tillverka nya luckor med de gamla som förebild.
  • Skjutluckor i masonit från 1940- och 1950-tal kan ibland vara tröga. Smörj luckans nedre kant med stearin så löper den bättre.
  • Var rädd om skafferiet. Ett kallskafferi med ventil är en typ av förvaring som inte kan efterliknas i ett kylskåp.
  • Återmontera skåp och diskbänk efter stambyte. Det är oftast möjligt och då ges även möjligheten att höja diskbänken till dagens standardhöjd. En mellanväg vara att byta skåpen på den ”våta” sidan, där man måste göra ingrepp för att byta stammar, och samtidigt behålla inredningen på den ”torra” sidan som inte påverkas av stambytet.

  • Öppetider

    Stadsmuseets byggnad är stängd för ombyggnad. Vi öppnar igen under 2018.

    Läs om ombyggnaden av Stadsmuseet hos fastighetskontoret

  • Stadsmuseet på vift 2015–2017

    Under stängningen flyttar vi ut vår verksamhet på stan!

    Stadsmuseet dyker upp på andra museer, Faktarummet flyttar in hos Stadsarkivet och vi har vårt största stadsvandringsprogram någonsin!

    Se vad som händer i kalendariet

  • Kontakt

    Telefon: 08-508 316 20

    stadsmuseet@stockholm.se

    Telefon till stadens växel
    08-508 316 00 (kontorstid)

    Postadress
    Stadsmuseet
    Box 15025
    104 65 Stockholm

    Fler kontaktuppgifter
    Leveransadresser, Faktarummet, chefer, byggnadsärenden, frågor om bokningar och konferenser.

    Nyhetsbrev
    Håll dig uppdaterad om vad som händer på museet. Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

    Följ Stadsmuseet
    Facebook
    Twitter
    Instagram
    Youtube