Historik: kök

Ett kök som funnits i huset sedan det byggdes är en del av utformningen av hela lägenheten. Tillsammans med ursprunglig planlösning och välbevarade delar ger köket en känsla av hur gammalt huset är och hur arkitekten ursprungligen tänkte.

Köket är i dag ofta hjärtat i bostaden, det rum där alla samlas och umgås. Det kan vara både matrum, sällskapsrum, arbetsrum och lekrum. Dagens kök påminner en del om hur lantköken fungerade förr. Köket i bondgården eller torpet var i allra högsta grad ett allrum där man både arbetade, åt, umgicks och sov.

1880–1910-tal

Stadens kök har inte alltid fungerat som allrum. I små lägenheter och arbetarbostäder var det under 1800- tal och början av 1900-talet visserligen vanligt att man både åt och lagade mat i köket samtidigt som det fungerade som sovrum. Vanligtvis bodde en hel familj i ett rum och kök. Ibland hyrdes köket ut till en inneboende. Det förekom även att fattiga men ”finare” familjer höll sig med piga. Då var pigans sovplats i köket.

I den stora borgerliga stadsvåningen var köket däremot främst en arbetsplats för tjänstefolket. Även husets barn hade som regel tillgång till köksdomänerna. Köket placerades så långt bort från familjens sällskapsrum som möjligt, oftast längst bort i gårdsflygeln och alltid mot gården. Mot gatan låg våningens salonger, ofta ett större sovrum och det så kallade herrummet. Matsalen kunde också vara placerad mot gatan men låg lika ofta mot gården. Från köket nåddes matsalen via en serveringsgång som gjorde att matos och köksljud inte nådde ut till middagsgästerna. I serveringsgången fanns vanligtvis många höga, fasta skåp och ibland ett litet diskutrymme med vask och arbetsyta för att hantera porslinet. I närheten av köket fanns som regel även en alkov eller en pigkammare.

Lägenhet byggt på 1880-talet med serveringsgång och kök placerat i gårdsflygeln (till vänster). Avritad av Ingrid Leander, Stadsmuseet.

Denna planlösning förekom med små variationer ända in på 1910-talet. Efter sekelskiftet 1900 blev dock serveringsgången i många fall kortare och kunde komprimeras till ett serveringsrum.

Entrén till köket i den borgerliga våningen gick genom en köksdörr från det enklare kökstrapphuset. Det användes alltid av bud och tjänstefolk. Alla leveranser till bostaden skedde genom kökstrapphuset och ibland fick även barnen gå den vägen. I de fall då huset inte hade en gårdsflygel placerades köket alltid närmast trapphuset och hade då en enkel separat köksdörr placerad intill våningens huvudentré.

En lägenhet om ett rum och kök på Södermalm byggd 1912. Den enda fasta inredningen är en plåtkupa över vedspisen och ett kallskafferi mot ytterväggen. Ritning ur Byggnadsnämndens arkiv.

1920–1930-tal

Under 1920- och 30-talen byggdes allt fler lägenheter med två eller tre rum och kök. Köken utrustades vanligtvis för att hanteras av frun i huset. En vanlig planlösning i en något större lägenhet var kök och matsal mot gården och sovrum och vardagsrum mot gatan. Om lägenheten fortfarande var utrustad med serveringsgång var den ofta mindre än tidigare.

Ett 1920-talskök med en kort serveringsgång som skiljer kök och matrum. Här finns även en jungfrukammare, något som blev allt mer ovanligt under 1920-talet. Huset är byggt 1928–1929, Vasastaden. Ritning ur Byggnadsnämndens arkiv.

Lägenheter om ett rum och kök var också fortfarande mycket vanliga, enrumslägenheterna stod för närmare hälften av de lägenheter som byggdes i städerna under 1920-talet. Samtidigt var kokvrån en ny uppfinning. Den skulle helst vara fönsterförsedd, även om det inte alltid blev så i praktiken. Köken blev även generellt sett mindre under 1920-talet. Ibland kompletterades det med ett separat matrum, något som blev än vanligare under 1930-talet.

1930-talet medförde många nya planlösningar. Det blev nu vanligt att lägenhetens alla rum hade förbindelse med hallen. En kökslösning från denna tid kallas i Stockholm ibland för ”Gärdesköket”. Det består av ett litet kök innanför ett separat matrum som avskärmas av en glasvägg med skjutdörr. Ett viktigt syfte med ett separat matrum var att förhindra att köket användes som sovrum. Att sova i köket sågs som ett ohygieniskt fattigdomsbevis. Istället planerades under 1930- och 1940-talen ofta ett separat matrum som dimensionerades för att kunna rymma en säng. Att själva köksdelen krympte under 1930- och 1940-talen berodde också på att köket ansågs minska i betydelse. Ett större utbud av industritillverkad mat och halvfabrikat skulle leda till att husmodern tillbringade allt mindre tid i köket.

I Stockholm började i mitten av 1930-talet även så kallade barnrikehus byggas. Vanligtvis hade lägenheterna mellan ett och tre rum och kök. Barnfamiljer med minst fyra barn kunde få flytta in i en tvåa på drygt 40 kvadratmeter. Här var de avskilda matrummen vanliga och användes också ofta som sovrum. Staten beviljade särskilda nybyggnadslån som fanns kvar även under 1940-talet.

1940–1950-tal

Under mitten av 1940-talet utvecklades de svenska standardmåtten för kök och köksinredning som vi i stor utsträckning fortfarande använder. Denna forskning i ämnet ”hemarbete” bedrevs bland annat av Hemmens Forskningsinstitut och Standardiseringskommittén. HSB var även en viktig aktör. Kökets olika funktioner placerades efter noga beräkningar som syftade till att bespara husmodern onödiga steg vid köksarbete. För den som ville bygga sitt eget moderna standardkök fanns ritningar att köpa hos Byggtjänst.

Ett kök i Årsta från sent 1940-tal. Här finns ett separat matrum intill köket. Ritning ur Byggnadsnämndens arkiv.

Under 1940-talet och framför allt efter andra världskriget fortsatte arkitekterna att rita lägenheter om ett, två och tre rum med små kök och ett separat matrum. Lägenheter som byggdes under 1950-talet hade allt mer sällan ett separat matrum. Istället placerades den parallellställda köksdelen innanför den vidgade matplatsen framför fönstret.

Ett 1950-talskök i Årsta med en parallellställd köksdel och vidgad matplats framför fönstret. Ritning ur Byggnadsnämndens arkiv.

1960–1970-tal

Under 1960-talet började köken ofta bli rymligare eftersom standardlägenheterna som byggdes nu var större. Tre eller fyra rum och kök på 70–90 kvadratmeter var vanligt. Köket blev kvadratiskt med köksdelen i vinkel eller var liksom tidigare långsmalt med en parallellställd köksdel och en vidgad matplats vid fönstret. Under 1970-talet fortsatte samma utveckling. Köket började på nytt bli ett umgängesrum. Matlagning blev från och med 1970-talet en angelägenhet även för män. Hemmafruidealet hade övergivits.

Utvecklingen mot köket som en umgängesform har fortgått fram till idag. Öppen planlösning med kök och vardagsrum i ett och så kallade köksöar som gör det möjligt att samlas kring spisen är två olika lösningar. I och med att vi umgås i köket har det också blivit en viktig statusmarkör. Vi lägger ner stora summor på köksrenovering.

  • Öppetider

    Stadsmuseets byggnad är stängd för ombyggnad. Vi öppnar igen under 2018.

    Läs om ombyggnaden av Stadsmuseet hos fastighetskontoret

  • Stadsmuseet på vift 2015–2017

    Under stängningen flyttar vi ut vår verksamhet på stan!

    Stadsmuseet dyker upp på andra museer, Faktarummet flyttar in hos Stadsarkivet och vi har vårt största stadsvandringsprogram någonsin!

    Se vad som händer i kalendariet

  • Kontakt

    Telefon: 08-508 316 20

    stadsmuseet@stockholm.se

    Telefon till stadens växel
    08-508 316 00 (kontorstid)

    Postadress
    Stadsmuseet
    Box 15025
    104 65 Stockholm

    Fler kontaktuppgifter
    Leveransadresser, Faktarummet, chefer, byggnadsärenden, frågor om bokningar och konferenser.

    Nyhetsbrev
    Håll dig uppdaterad om vad som händer på museet. Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

    Följ Stadsmuseet
    Facebook
    Twitter
    Instagram
    Youtube