Material och konstruktion

Fönsterglas

Gustav Vasa startade Stockholms första glasbruk år 1556 vid Klara kyrka, med hjälp av utländska glasmästare. Fönsterglas har tillverkats på många olika sätt. Kronglas/månglas är en av de äldsta formerna och användes i Sverige in på 1800-talet. Glasmassan blåses till en bubbla, som sedan skärs upp. Därefter roteras glasmassan så att den planas ut till en rund skiva. Tjockleken på glaset kan variera.

Fönsterhasp på ett jugendfönster.Fönsterhasp på ett jugendfönster.

Cylinderglas tillverkades i Sverige fram till 1930-talet. Metoden innebär att glasmassan blåses till en bubbla som pendlas till en cylinder. Cylindern skärs sedan upp längs sidan och i ändarna så att en glasskiva kan vikas ut. Vanligen är denna typ av blåst fönsterglas ca 2 millimeter.

På 1930-talet kom det maskindragna glaset. Glasmassan tänjdes på olika sätt för att åstadkomma en stor och slät yta. Ytan blev sällan helt jämn, varför glasytan slipades och efterpolerades. Metoden innebar att man kunde tillverka allt större glasrutor.

Idag används floatglasmetoden, som utvecklades i England på 1950-talet. Vid tillverkningen flyter glasmassan kontinuerligt ut på en bädd av tenn som genom sin höga temperatur eldpolerar glaset till högglans. Tekniken började användas så sent som 1976 i svensk fönsterglastillverkning, men har helt slagit ut andra tillverkningsmetoder.

Karm och båge

Karmen är den ram som håller samman fönstret och som är fäst i husets stomme. Karmen är indelad i en eller flera lufter, varje luft avskiljs från varandra med poster. I varje luft sitter en fönsterbåge, som håller glasrutorna på plats. Bågen kan vara indelad med spröjs i flera mindre glasrutor. Ett fönster kan bestå av enkelbågar med lösa innanfönster, eller av två bågar som har kopplats samman. Glaset är ofta fäst med nubb och kitt. I modernare bebyggelse används ofta tre glasfönster och isolerglas, med fast monterat glas.

Illustration av fönstrets olika beståndsdelar.

Upphängningsanordningarna varierar. Det vanligaste är att fönstren är hängda på gångjärn och öppnas vertikalt, utåt eller inåt. Pivotfönster, som är hängda i sidorna, började förekomma i bostadsbebyggelse under 1930-talet.

Beslag och fönsterbleck

Till fönstret hör också beslag, foder och fönsterbleck. Beslagen består av gångjärn, hörnjärn, haspar, hakar och stängningsanordningar. Fönsterfoder används för att täcka glipan mellan husets stomme och fönsterkarmen. De tätar mot drag och skyddar mot regn och snö. Fönsterbleck kan sitta över och/eller under fönstret. Det fångar upp regndroppar och leder bort fukt från fönsterkonstruktionen.

  • Öppetider

    Stadsmuseets byggnad är stängd för ombyggnad. Vi öppnar igen 1 september 2018.

    Läs om ombyggnaden av Stadsmuseet hos fastighetskontoret

  • Stadsmuseet på vift 2015–2017

    Under stängningen flyttar vi ut vår verksamhet på stan!

    Stadsmuseet dyker upp på andra museer, Faktarummet flyttar in hos Stadsarkivet och vi har vårt största stadsvandringsprogram någonsin!

    Se vad som händer i kalendariet

  • Kontakt

    Telefon: 08-508 316 20

    stadsmuseet@stockholm.se

    Telefon till stadens växel
    08-508 316 00 (kontorstid)

    Postadress
    Stadsmuseet
    Box 15025
    104 65 Stockholm

    Fler kontaktuppgifter
    Leveransadresser, Faktarummet, chefer, byggnadsärenden, frågor om bokningar och konferenser.

    Nyhetsbrev
    Håll dig uppdaterad om vad som händer på museet. Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

    Följ Stadsmuseet
    Facebook
    Twitter
    Instagram
    Youtube