Historik: fönster

Fönster kan liknas vid husets ögon, de ger byggnaden karaktär. Ordet fönster kan härledas från latinets fenestra, som betyder ”lysa upp”. Här kan du läsa mer om vilka fönster som varit typiska för olika epoker.

1880-tal

1880-talets byggnadsstil kallas nyrenässans. Husens klassiska, symmetriska fasader med jämn fönstersättning har en horisontell betoning med stor djupverkan. Fönstren är indragna i byggnadskroppen, högresta och ofta omgivna av rikt profilerade foder och omfattningar.

Fönstren har två okopplade bågar. Den yttre bågen är utåtgående och den inre inåtgående. De målas med linoljefärg i mörka kulörer, ofta brunröda, brungrå eller gröngrå. Fönsterblecken målas med linoljefärg, ofta svart eller röd som övrig plåt.

1890-tal

Under 1890-talet blandar arkitekterna fritt från äldre perioders stilar, ofta med inspiration från fransk renässans och engelsk gotik. 1890-talshusen har en vertikal betoning, med tinnar och torn. Fönstren placeras ofta i grupper om två eller tre och visar de olika rummens status. Fönstren är målade i mörka kulörer. Bågarna är nästan alltid bruna, ibland mörkt grågröna. Ibland har byggnader med hörntorn, eller rundade burspråk, anpassade fönsterkarmar så att även fönsterbågar och glasrutor har samma rundning som fasadpartiet.

Brunmålade fönster i tegelhus från 1890-talet.1890-talets högresta fönster är ofta brunmålade. Östermalm.

1900–1910

Jugendtidens stora inspirationskälla var naturen. Fasaderna har liten djupverkan och dekoreras gärna med nordiska blommor, blad och djur. Fönstren är rytmiskt placerade med en vertikal betoning. Den övre luftens båge är oftasmåspröjsad, den nedre har stora glas i en ospröjsad båge. Spröjsar och bågar kan ha en böjd form. Kopplade bågar börjar bli vanliga. Bågarna målas allt oftare i friskare kulörer som kromoxidgrönt och engelskt rött, men bruna och grågröna kulörer förekommer fortfarande. Vitt förekommer för första gången som fönsterkulör.

Jugendfönster med spröjsad övre del på Söder Mälarstrand.Jugendfönster med spröjsad övre del. Söder Mälarstrand.

1910–1920 

Nationalromantiken blickade tillbaka på medeltid och vasarenässans. Nu blir det vanligt med tunga slutna fasader i bränt tegel med fönster placerade i liv med fasaden, med mycket spröjsar som delar in bågarna i många små glasrutor. Vitt är vanligt som kulör på bågar, andra vanliga kulörer är mellanbrunt, gulbrunt och grågrönt.

1920-tal

Under 1920-talet kom åter klassicismen och 1700-talet på modet. Fasaderna präglas av enklare former, symmetri och lugn. Fönsteröppningarna har mittpost och två lufter, eller mötande bågar som stängs med så kallade spanjolett. Bågarna är spröjsade, vanligen i tre rutor. Bågarna är kopplade, inåt eller utåtgående och stängs med hakar. De målas i grågrönt, varmt ljusgrått eller brunt.

20-talsfönster i en röd vägg.Typiskt 1920-talsfönster i Vasastaden.

1930-tal

1930-talets funktionalism präglas av enhetliga, släta fasader och stora glasytor. Fönster placeras gärna i sammanhängande band, ofta intill och över hörn. Bågarna har en enkel utformning, utan spröjsar, och de placeras i liv med fasaden. Bågarna är kopplade och saknar vanligen mittpost, dock är det vanligt med mittpost i smalhusen. De målas ofta i samma kulör som fasaden, ibland förekommer en dovt grågrön kulör. Fönsterblecken, om de är målade, är i samma kulör som fasaden. Låsning sker med spanjolett. De pivothängda fönstren skapades genom ett patent 1936.

39-talsfönster i rad.Fönstren placerades gärna i sammanhängande band under 1930-talet.

1940–50-tal

Nu placeras fönstren åter något indragna från fasadlivet. Trapphusen förses ibland med mångkantiga fönster eller franska balkonger. Fönstren är ospröjsade, eller asymmetriskt spröjsade tvåluftsfönster, ibland med olikstora bågar. Stängningsanordningarna består av hakar eller spanjoletter. De pivothängda så kallade perspektivfönstren blev allt vanligare.

Under 1940-talet är bågarna ibland målade i samma mustiga kulör som fasaden, men avvikande fönsterkulör i grått, vitt och grågrönt förekommer. På 1950-talet är ljusa slätputsade fönsteromfattningar ett karakteristiskt inslag. Under efterkrigstiden, fram till början av 1960-talet, är ospröjsade tvåluftsfönster, ibland med olikstora bågar återigen den vanligaste formen.

1960–70-tal

Husens fasader är sparsmakade men mycket medvetet utformade och fönstren är rytmiskt placerade. I början av 1960-talet har bebyggelsen en traditionell fönstersättning med tvålufts fönster. Inåtgående, kopplade tvåglasfönster av trä är vanligast under perioden. Ibland är fönstret kombinerat med en smal vädringslucka.

Snickerierna är oprofilerade eller mycket enkelt profilerade. Under 1970-talet tillverkas karm och båge ofta i kraftiga dimensioner. Fönstren målas i vitt, mörkt brunt eller grått. I mer påkostade byggnader används gärna ädelträ, till exempel teak. Bågar av metall förekommer, men är inte så vanliga i bostadshus. Under senare delen av 1960-talet och under 1970-talet återkommer fönsterbanden i fasadarkitekturen.

  • Öppetider

    Stadsmuseets byggnad är stängd för ombyggnad. Vi öppnar igen 1 september 2018.

    Läs om ombyggnaden av Stadsmuseet hos fastighetskontoret

  • Stadsmuseet på vift 2015–2017

    Under stängningen flyttar vi ut vår verksamhet på stan!

    Stadsmuseet dyker upp på andra museer, Faktarummet flyttar in hos Stadsarkivet och vi har vårt största stadsvandringsprogram någonsin!

    Se vad som händer i kalendariet

  • Kontakt

    Telefon: 08-508 316 20

    stadsmuseet@stockholm.se

    Telefon till stadens växel
    08-508 316 00 (kontorstid)

    Postadress
    Stadsmuseet
    Box 15025
    104 65 Stockholm

    Fler kontaktuppgifter
    Leveransadresser, Faktarummet, chefer, byggnadsärenden, frågor om bokningar och konferenser.

    Nyhetsbrev
    Håll dig uppdaterad om vad som händer på museet. Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

    Följ Stadsmuseet
    Facebook
    Twitter
    Instagram
    Youtube