Underhåll och renovering

Tips och råd för underhåll och renovering av fasader i olika material.

Traditionell kalkputs

Inför en renovering är det klokt att göra en analys av befintliga material. Olämpliga material kan ha använts vid tidigare renoveringar. Det kan ha betydelse för vilken puts och färgtyp som är möjliga att använda. Undersök husets ursprungliga material och färgsättning.

Anlita en fasadkonsult med kunskap om äldre bebyggelse som gör en åtgärdsbeskrivning innan jobbet handlas upp. Den ursprungliga färgsättningen kan fastställas av byggnadsantikvarier eller en färgkonsult. Har byggnaden portal, listverk och dekorationer av sten bör en stenkonservator anlitas för att bedöma stenens kondition och föreslå eventuella åtgärder. Kalkputsen och kalkfärgen fick under 1960- och 70-talet, när mycket hantverkskunskap gått förlorad, ett oförtjänt dåligt rykte. Idag finns flera konsulter, entreprenörer och kalk- och färgtillverkare som är väl förtrogna med de traditionella metoderna och kan tillhandahålla lämpliga material.

Rikt dekorerad putsad fasad från 1880-talet på Monténska huset vid Mariatorget på Södermalm.Rikt dekorerad putsad fasad från 1880-talet. Denna slätputs är även struken med linoljefärg, ett utförande som förekommit även om rena kalkputsade fasader varit vanligare. Monténska huset vid Mariatorget på Södermalm.

Se upp med förslag om nya moderna material och behandlingar som sägs vara bra och underhållsfria, andas, vara fuktgenomsläppliga och ”bättre än de traditionella”. Det är en fördel att veta hur materialet åldras och att det går att underhålla.

En kalkputsad och traditionellt avfärgad fasad håller sig fin mycket länge – om arbetet är välgjort. Färgen djupnar och ytan hålls ren genom att lite av kalkfärgens yttersta lager ”offras”, det vill säga bryts ner lite på ytan. Färgen kan hålla i 30–40 år och ibland längre om ytan inte är särskilt hårt utsatt för väder och vind. Viktigt är att hålla stuprör och plåtavtäckningar i gott skick för att undvika fuktskador. En fasad med genomfärgad puts av terrasittyp bör i första hand bara lagas och tvättas ren. Avfärgas den försvinner den ursprungliga ytans glimmer.

På 1960-talet introducerade vissa byggnadsfirmor billigare sätt att ”renovera” eftersatta fasader. Med nya starkt vidhäftande sprutputser och färger, som krävde sand som ballast, slarvades ofta med underarbeten. Effekten blev att tidigare släta profilerade lister, fönsteromfattningar och portaler fick ”knottriga” ytskikt, som lättare band smuts.

Exempel på olämplig fasadbehandling där genomfärgad tunn puts har sprutats på fasaden. Den knottriga ytan förfular fasaden och ger fäste för smuts. Exempel på olämplig fasadbehandling där genomfärgad tunn puts har sprutats på fasaden. Den knottriga ytan förfular fasaden och ger fäste för smuts.

Idag är klotter på fasaderna ett stort bekymmer. Många metoder för klottersanering har en negativ inverkan på putsen. Blästring och kemikalier förstör underlaget. Ett bra alternativ är att stryka färgen flera gånger i bottenvåningen så att färglagret blir tjockare. Då kan klottret slipas bort och när färgen blivit för tunn stryks ny färg på. Att rekommendera är att sluta avtal med en putsfirma som sköter klottersaneringen på detta sätt.

Sten i fasader

Fasaddekor av olika slag är en viktig del av en byggnads särart. Äldre materialval och arbetstekniker bör respekteras och bevaras med ytbehandling enligt ursprungliga intentioner. Skador av olika slag kan behöva åtgärdas av en stenkonservator. Beroende på skadebilden behöver denne vanligtvis rengöra och konservera olika partier av dekorationshuggna fasaddetaljer. Det görs bland annat genom konsolidering och stenlimning av vittringsbenägna partier. Arbetets omfattning bestäms många gånger i samråd med byggnadsantikvarier.

En vittrad och delvis missfärgad kalkstensfasad.En vittrad och delvis missfärgad kalkstensfasad. Stenkonservatorer kan stoppa vittringsprocessen genom att laga i sprickor som urlakas genom mekanisk vittring och vintertid försämras genom frostsprängning.

Luftföroreningar är en anledning till att sten vittrar. Ännu in på 1950-talet värmdes många fastigheter med kol och olja och det fanns fortfarande ett flertal stora industrier i full verksamhet, främst lokaliserade till Södermalm och Kungsholmen. På 1970-talet när bil- och transporttrafiken ökat markant uppmärksammades sambandet mellan luftföroreningar av olika slag och skadebilder på sten. I Stockholm och resten av landet genomfördes inventeringar för att få kunskap om förekomsten av dekorativt huggen sten och dess kondition.

Fasadsten vittrar även bland annat på grund av mekanisk slitning. Kalksten från Yxhult är ett exempel på en sten som har en benägenhet att vittra. Det beror på att stenen innehåller svaga, lerhaltiga skikt. Utbildade stenkonservatorer kan göra förstärkningsåtgärder för att bromsa nedbrytningsförloppet. Den vanligt förekommande gotländska sandstenen vittrar även och behöver konsolideras av stenkonservator för att stå emot regn och snö.

Annan typ av skador på fasadsten beror på ovarsamhet. Under det sena 1900-talet har i princip alla fastigheter i Stockholm försetts med kodlås eller porttelefoner. Storlekarna varierar och vid montering har ofta håltagningar gjorts med betydande skador på stenen som resultat. Reklamskyltar har också många gånger satts upp vid portar. Förutom hålen i sig genererar dessa ytterligare skador genom bland annat frostsprängning. När nya installationer görs bör dessa göras med så få och små ingrepp som möjligt i stenportalernas fronter och smygsidor. Använd befintliga hål i så stor utsträckning som möjligt. Gamla borrhål efter skyltar eller fastighetsnycklar lagas ut med reversibla material, gärna av en stenkonservator.

Skador i form av borrhål i stenen kring en entré.Skador i form av borrhål i stenen kring en entré.

Andra skador på fasadsten som är svåra att åtgärda beror också på marschaller som placerats vid portar, dörrsmygar och hussocklar. Sot och paraffinstänk är, liksom klotter med färgspray och spritpennor, svåra att avlägsna från stenytor av olika slag.

Betongelement

Vid underhåll och renovering av betongfasader är det viktigt att ta hänsyn till den ursprungliga karaktären, när det gäller utformning, material och färger. Ofta räcker det med rengöring och vanligt underhåll för att husen skall upplevas som de gjorde när de var nya.

Betongelementens känsliga punkt är fogarna, som kan vara otäta och suga in fukt. Under förutsättning att skarvarna är täta har elementen dock oftast klarat sig bra under årens lopp.Ett annat problem är att elementfogarna ofta innehöll det giftiga materialet PCB, vilket dock förbjöds 1972. Om det inte redan är gjort måste all PCB saneras av fackfolk. Där fogarna är en del av fasadutformningen är det viktigt att låta de nya fogarna ha samma kulör som de ursprungliga.

Skivhus i Bredäng med vertikala mörkgrå band som skapar ett grafiskt mönster över fasaden. Överst bred takomfattning i korrugerad plåt som har blekts kraftigt; ursprungligen var plåten mörkgrå, nästan svart.Skivhus i Bredäng med vertikala mörkgrå band som skapar ett grafiskt mönster över fasaden. Överst bred takomfattning i korrugerad plåt som har blekts kraftigt; ursprungligen var plåten mörkgrå, nästan svart.

Vissa typer av betongelementfasader är känsliga för frostsprängning eller kemiska förändringar som gör att armeringen friläggs och börjar rosta. Sådana skador är oftast möjliga att reparera, varefter man gärna kan impregnera elementen. Det finns etablerade metoder för att förebygga och reparera betongskador, och det finns företag som åtar sig sådana jobb. Men det är svårt att helt stoppa de kemiska förändringarna i materialet. Detta är ett skäl till att det är viktigt att vara ute i god tid för att kunna underhålla fasader med obehandlad betong i ytan. Man kan använda sig av någon storts skydd för betongelementfasader, till exempel så kallad hydrofobering som innebär att ytan stöter bort fukt.

Om betongelementen eller betongytorna är kalla kan tillväxt av alger eller mossa uppstå. Betongelementen, framförallt de ljusare, kan ha blivit smutsiga och vara i behov av rengöring. Rör det sig om fasader med frilagd ballast är rengöring inte ett problem eftersom materialet är ganska tåligt. Fasader med ofärgad eller infärgad betong är känsligare, men även de kan tåla att tvättas. Vanlig hetvattentvätt har använts för att rengöra betongelement, med mycket goda resultat.

Fasad i Rinkeby av grovt krattade, icke bärande sandwichelement.Fasad i Rinkeby av grovt krattade, icke bärande sandwichelement. Det är tydligt hur arkitekten låtit det råa materialet och elementfogarnas grafiska verkan styra fasadens utformning.

Idag är det en raritet med omålade betongelement eftersom de flesta elementfasader har målats även om de i övrigt är välbevarade. Ett skäl har varit att det är svårt att få lagningar att smälta in i den omålade ytan. Dessa målade betongelement blir dock snabbare smutsiga igen och kan alltså kräva mer periodiskt underhåll än de omålade. Betongelement med frilagd ballast som målas över får dessutom ett helt nytt arkitektoniskt uttryck och går inte att återställa.

Tilläggsisolering av betongelementfasader förekommer. Vissa av 1960-talets fasadelement kan ha inbyggda klimatproblem, med kallras och värmeförluster som följd, inte minst på gavlar. En vanlig åtgärd är att man utanpå ny isolering klär fasaderna med skivmaterial som sedan putsas. Problemet är att detta medför att det ursprungliga fasaduttrycket, materialkaraktären och indelningen helt förändras och åtgärden bör därför undvikas.

Kalkcementputs

Där omputsning av putsade fasader från sent 1950-tal till 970-tal krävs bör det ske med en puts som har samma innehåll, struktur och kulörer som den ursprungliga. Många 1960-talshus putsades ursprungligen i genomfärgad ädelputs (ofta terrasit) med inblandning av marmorkross eller glimmer.

Närbild på glimmande ädelputs i Bredäng.Närbild på glimmande ädelputs i Bredäng.

Ädelputsfasader är enastående hållbara och tåliga, och inblandningen av gnistrande sten ger dessutom ytorna stora estetiska kvaliteter som helt försvinner vid omfärgning. Ädelputs tillverkas fortfarande och det kan därför vara ett bra alternativ vid renoveringsarbeten. Vid rätt utförande kommer fasaden få en lång livslängd.

Se till att den nya putsen har glimmer eller marmorkross med samma storlek som den ursprungliga. Dagens ädelputs har ofta avsevärt mindre kornstorlek på det gnistrande inslaget, vilket gör att det estetiska uttrycket kan bli annorlunda.

Kraftigt nedsmutsade fasader kan vara svåra att rengöra. Putsskador kanske inte är av sådan allvarlig art att en omputsning krävs. Då kan man överväga en omfärgning i ursprungskulörerna. Dessa kan ganska enkelt fastställas av en byggnadsantikvarie eller en puts- eller färgkonsult. Ibland finns även de ursprungliga färgkoderna tillgängliga på Stadsbyggnadskontorets arkiv, eller hos byggherren.

Ommålad fasad i glada färger i Skärholmen.Ofta har man i efterhand velat liva upp fasaderna genom ommålning i glada färger, som här i Skärholmen.

Milda pastellfärger, eller hårda vita kulörer förekom aldrig på 1960- och 70-talet och är därför mycket olämpligt på tidens byggnader. Här kan man tillägga att ommålade fasadytor i puts generellt sett drar åt sig mer smuts än innan – så att husen redan om tio år är lika smutsiga igen. Detta kan vara ett skäl till att i första hand överväga rengöring. Ytterligare ett skäl är att ädelputsfasadernas glittrande inslag försvinner vid ommålning.

Fasadtegel

Tegel är ett tåligt material som har hållit sig bra genom åren. Ett förekommande problem är dock frostsprängning som kan ha uppstått när trasiga stuprör eller hängrännor låtit vatten tränga in i fasaden. På fasader med beklädnadstegel kan de bärande metallkramlorna vara uttjänta. Kalla tegelväggar kan bli växtplatser för lavar och alger.

Hus i Vårberg med fasad av gult tegel. Under takfoten avslutas fasaden med ett band av sinuskorrugerad eternit. Gult tegel var vanligt förekommande, som här i Vårberg. Under takfoten avslutas fasaden med ett band av sinuskorrugerad eternit.

När man ersätter skadat tegel är det viktigt att man tar sig tid att välja tegelstenar i samma dimensioner och i samma kulörton som de ursprungliga. Nutida rött tegel är till exempel ofta ljusare, mindre hårdbränt, än det som användes på 1970-talet och tidigare. Kalksandsten finns fortfarande på marknaden, men kan i vissa fall ha en klarare vit färg än de ursprungliga stenarna, varför det även här är viktigt att vara noggrann vid kulörvalet.

Träelement

Beroende på virkeskvalitet, på panelens placering (till exempel om den går ända ner till mark) och på konstruktionen kan träfasader från denna period vara känsliga för rötskador och så vidare. Eftersom det nästan alltid rörde sig om lockpanel, eller annan panel med dimensioner som fortfarande är vanliga är det lätt att reparera eller ersätta skadade partier.

Tegelhus med balkongfasader i brunbetsat trä.Trä som kompletterande fasadmaterial i tegelfasad. Balkongfronter och takomfattningar är mörkt brunbetsade.

Fasader i träpanel från rekordåren har ofta i efterhand målats om i modernare, ljusa färger. Om fasaderna ursprungligen var målade kan man måla om dem i de gamla färgerna som bättre stämmer överens med husens arkitektoniska utformning. Var husen från början impregneringsbehandlade ter det sig svårare att återställa fasaderna. Då kan man överväga att klä om fasaderna i ny träpanel, med samma utformning som den ursprungliga och med samma ytbehandling.

Eternit

Asbestcement – eternit – är inte hälsovådligt när det sitter kvar på sin plats. Även om det är fullt möjligt att måla skivorna med akrylharts eller latexfärg är det bästa att bara högtryckstvätta. Med tanke på dammrisken bör skivorna inte blästras eller borstas.

Skivorna har ibland visat sig vara sköra och de kan skadas av mekanisk påverkan eller till och med av frost. Plattor som sitter på utsatta ställen knäcks lätt, och på kalla eternitfasader kan lavar och alger växa. Slagregn kan tränga in i fogarna mellan skivorna, och om fukten sedan inte avdunstar kan bakomliggande vägg mättas med vatten, med fuktskador som följd.

Fasadskivor åldras, eternit kan mörkna. Man får från fall till fall avgöra om detta är en naturlig patina som man kan leva med eller om man anser sig behöva förnya fasaderna. Ska materialet hanteras eller tas bort krävs att arbetet utförs av fackfolk med särskild skyddsutrustning.

Man kan ersätta asbestcementen med fibercementskivor i samma utförande. Fibercementskivor, som inte har inblandning av asbest, tillverkas och saluförs idag. Fibercement är alkaliskt, vilket har den fördelen att mögeltillväxt motverkas.

När det gäller skivmaterial som eternit bör man noga överväga om man vill byta enskilda skadade skivor, eller förnya hela fasaderna. Byte av enskilda skivor är ur bevarandeaspekt att föredra, på så sätt sparar man så mycket som möjligt av originalmaterialet.

Fasadplåt

Fasadplåten kan ha blekts under årens lopp, och färgerna blivit mer dämpade. Färgförändringen kan också bero på nedsmutsning, vilket gör att tvättning kan vara ett enkelt sätt att återfå något av den ursprungliga kulören.

Plåt kan lämpa sig för ommålning. Plåtkulören valdes oftast med omsorg, så det är viktigt att ta hänsyn till den ursprungliga färgställningen vid målningsarbeten.

Plåt är ett mycket stötkänsligt material, något som kanske syns bäst på fasadernas nedre delar.

Fasadplåt tillverkas fortfarande i en mängd utföranden och färgställningar, varför det kan löna sig att noga undersöka marknaden innan man väljer den plåt som passar bäst på det aktuella huset.

Regler vid förändring av fasad

Vid omfärgning eller annan förändring av ene fasad är det viktigt att känna till de regler som gäller vid förändringar som kan påverka stadsbilden. Enligt Plan- och bygglagen (PBL) får särskilt kulturhistoriskt värdefull bebyggelse inte förvanskas. Ändringar och underhåll ska utföras på ett sådant sätt och med sådana material och metoder att byggnadens särart bevaras. I Stockholms byggnadsordning som är en del av stadens översiktsplan, berörs också bebyggelsens färgskala. Här sägs att den befintliga bebyggelsen ska färgsättas i enlighet med vad som är karaktäristisk för den epok när bebyggelsen är uppförd. Val av kulör ska också göras med hänsyn till omgivande bebyggelse.

Hus i Tensta med sadeltak, tegelfasad och stora burspråk.Detta hus i Tensta förändrades fullständigt på 1980-talet i tidens postmodernistiska arkitektur. Det ursprungligen vita huset med krattade betongelement har idag sadeltak, tegelfasad och stora burspråk.

För de flesta utvändiga åtgärder, till exempel omfärgning av fasad, krävs bygglov. Bygglov krävs för åtgärder som innebär att väsentliga delar av fasadernas karaktär ändras. Endast rena underhållsåtgärder är inte bygglovpliktiga. Innan fasadarbetena påbörjas skall man därför alltid ta kontakt med Stadsbyggnadskontoret för att kontrollera om bygglov behövs. Oavsett om bygglov krävs för den tänkta åtgärden eller ej måste man alltid följa kraven i PBL som gäller särskilt värdefull bebyggelse. Även ett utförande ”lika befintligt” kräver en precisering av kulören. Vid val av kulör är det därför angeläget att fråga sig hur färgen har förändrats sedan förra omfärgningen. Har ytan bleknat av solen eller grånat av föroreningar? Tänk även på att fasaddekorationer är en del av husets arkitektur och ett viktigt inslag i gatubilden. Fasaddetaljer från olika perioder bör därför respekteras, vid behov underhållas och inte förvanskas.

Stadsbyggnadskontorets webbplats

  • Öppetider

    Stadsmuseets byggnad är stängd för ombyggnad. Vi öppnar igen under 2018.

    Läs om ombyggnaden av Stadsmuseet hos fastighetskontoret

  • Stadsmuseet på vift 2015–2017

    Under stängningen flyttar vi ut vår verksamhet på stan!

    Stadsmuseet dyker upp på andra museer, Faktarummet flyttar in hos Stadsarkivet och vi har vårt största stadsvandringsprogram någonsin!

    Se vad som händer i kalendariet

  • Kontakt

    Telefon: 08-508 316 20

    stadsmuseet@stockholm.se

    Telefon till stadens växel
    08-508 316 00 (kontorstid)

    Postadress
    Stadsmuseet
    Box 15025
    104 65 Stockholm

    Fler kontaktuppgifter
    Leveransadresser, Faktarummet, chefer, byggnadsärenden, frågor om bokningar och konferenser.

    Nyhetsbrev
    Håll dig uppdaterad om vad som händer på museet. Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

    Följ Stadsmuseet
    Facebook
    Twitter
    Instagram
    Youtube