Underhåll och renovering

Utsattheten för väder, vind och luftföroreningar har medfört att det idag är långt ifrån självklart att se byggnader med sina ursprungliga balkonger. Numera är ambitionerna ofta höga vid balkongrenovering och som beställare bör man ställa höga krav på material och utförande.

Balkongen – älskad av de flesta och populärare än någonsin. Sedan 1930-talet finns den på de flesta av Stockholms flerbostadshus. För den boende innebär den ett positivt tillskott till bostaden och en plats för rekreation och njutning. Oavsett hur den används är balkongen alltid en viktig del i den arkitektoniska utformningen. Många gånger är balkongerna de enda individuellt bearbetade byggnadsdelarna som ger byggnaden dess identitet.

Balkongers utsatthet för väder, vind och luftföroreningar har medfört att det idag är långt ifrån självklart att se byggnader med sina ursprungliga balkonger och därmed sitt rätta arkitektoniska uttryck bevarat.

Under 1980-talet byttes många balkonger, utan större hänsyn till hur de ursprungliga såg ut. I stort sett samtliga nya räcken var av olackerade klumpiga aluminiumprofiler med fronter av aluminiumplåt i några få standardkulörer.

Under 1990-talet växte förståelsen för de ursprungliga balkongernas kvaliteter hos allmänhet, förvaltare och projektörer. Tillverkarna av aluminiumbalkonger hörsammade i någon mån kraven på bättre anpassning till byggnadernas arkitektur.

Numera är ambitionerna ofta höga vid balkongrenovering och som beställare bör man ställa höga krav på material och utförande.

1950-talsbalkong med plats för blomlåda i smidesräcket. Smidesstommen har kompletterats med en ny småsimuskorrugerad front i aluminium. En varsam lösning som bevarar husets karaktär och särart. Blackeberg.

Kantbalkar av järn

Kantbalksplattor mellan kantbalkar av järn är hållbara grundkonstruktioner. Järnbalkarnas kraftiga dimensioner ger lång livslängd men fyllningen kan behöva bytas med vissa intervaller. Men långvariga korrosionsangrepp på balkarna kan äventyra hållfastheten.

Avsaknad av droppbleck eller bristfälligt underhåll av bleck och plattans beläggning kan ge upphov till rostangrepp. Rosten kan även angripa balkarna innanför vägglivet och dessa dolda skador kan vara svåra att upptäcka.

På äldre balkonger förekommer balksammanfogningar i hörn. Här kan vatten tränga in och orsaka att balken på balkongens långsida släpper från stommen. Rostskador kan även förekomma vid räckets infästningar i balk eller i vägg.

Besiktiga regelbundet plattornas kondition och infästningar. Kontrollera hörn, droppbleckens funktion och plattornas ytskikt. Utför regelbundet målningsunderhåll av balkarna med rätt färgtyp. Vid förnyelse av plattans fyllning, plan eller droppbleck använd liknande metoder och material som tidigare.

Istället för att gjuta en ny platta runt armeringen hängde man mycket stora prefab-plattor i dragstag i väggen. Byggnaden från 1950-talet förvanskades. Högdalen

Betongplattor

Betongplattor från 1940-talet är idag ofta utbytta då materialbristen under kriget gav en sämre betongkvalitet. I slutet av 1970-talet kom larm om rasrisk för periodens balkonger och 1980-talet blev balkongbytenas årtionde. Bytena har fortsatt, även av plattor från 1950-talet. Även om inte någon faktisk rasrisk har funnits har mindre betongbitar kunnat lossna.

Skadeorsaken är att luftens koldioxid sakta tränger in i betongen och gör att armeringsjärnen genom korrosion expanderar och spränger loss bitar av betongen, ofta längs plattans framkant och sidor. Frostsprängning är också vanligt.

Skadeprocessen är svår att avstyra. Reparationsåtgärderna kan skjutas på framtiden om avrinningen kontrolleras och om plattornas droppnäsor fungerar som de ska.

Vid byte av plattorna bilas eller klipps betongen bort och armeringsjärnen friläggs. En ny platta med hög betongkvalitet gjuts runt den befintliga armeringen.

Vid framkantsgjutning bilas plattans främre och ofta skadade del bort och gjuts på igen. Det är viktigt att reparationen sker på sådant sätt att utseendet inte förändras.

Bevarat jugendräcke i Vasastaden. Den ursprungliga balkkonstruktionen har ersatts av en grov betongplatta.Bevarat jugendräcke i Vasastaden. Den ursprungliga balkkonstruktionen har ersatts av en grov betongplatta som är främmande för husets karaktär.

Räcken och fronter

Smidesräcken kan hålla i hundratals år med rätt underhåll. Trots detta har äldre järnräcken sedan 1970-talet slentrianmässigt ersatts med aluminium. Det underhållsfria materialet har lockat och tusentals individuellt utformade smidesräcken anpassade till husets arkitektur har ersatts av standardiserade aluminiumräcken, ofta i samband med åtgärder på plattorna.

HSB:s bostadskvarter Färjan på Kungsholmen från sent 1920-tal De stora hörnbalkongerna som ursprungligen hade helt släta räcken med synlig plattkant har fått nya räcken med mycket grova överliggare av olackerad aluminium och för långt neddragna fronter.

Framförallt har detta drabbat 1930-, 40- och 50-talsbebyggelsen. Resultatet är ofta förödande för byggnadernas arkitektur och kulturhistoriska värde. Länge bestod i stort sett samtliga nya räcken av olackerade klumpiga aluminiumprofier med fronter av aluminium i några få standardkulörer.

Räckena gerades sällan i hörnen och räcken med rundade hörn ersattes av rätvinkliga. De skarpa hörnen blev än mer markanta då aluminiumplåten i fronterna inte lät sig bockas som stålplåten. Ofta drogs frontplåten ned över hela plattan och räcket höjdes för att svara upp mot nybyggnadsnormen. Under 1980-och 90-talen har det också förekommit att balkonger från 1940- och 1950-talen kraftigt förstorats eller försett dem med räcken av mer modernt snitt.

Funkishusets rundade plattor är ursprungliga. Vid bytet av räcken till trp-aluminium gick den rundade, svepande formen om intet. Gärdet

Stålfronter, vanligtvis på balkonger från 1940- och 50-tal, har ofta skador i form av rost, flagnande färg och bucklor från till exempel påkörningar. Genom regelbunden målning och försiktighet vid snöskottning kan livslängden förlängas avsevärt. Såväl gjutjärns som smideskonstruktioner och fronternas järnplåt eller galvaniserade stålplåt kräver målningsunderhåll.

Normalt underhåll av stålfronter innebär rengöring, borttagning av färg och rost genom skrapning, borstning med stålborste, slipning eller blästring, målning med rostskyddande grundfärg och ommålning.

Ett ursprungligt räcke är alltid överlägset ett nytt i aluminium. Skulle det mot förmodan visa sig omöjligt att renovera och montera tillbaka ett smidesräcke vid exempelvis en omgjutning av plattan går det att beställa en kopia som även kan göras något högre än originalet för att uppfylla säkerhetskraven. Idag finns ett större utbud av anpassade material än tidigare. Under de senaste decennierna har förståelsen för de ursprungliga balkongernas kvaliteter ökat.

Ursprungligt smidesräcke från 1950-talet är väl värt att underhålla. Zig-zagmönstret kan inte kopieras i aluminium! Bandhagen

Om frontplåten måste bytas – beställ helst en nytillverkad stålplåt som målas i den ursprungliga kulören. En ny galvaniserad yta ställer dock speciella krav på målning. Det kan också vara godtagbart att byta ut frontplåtar mot korrugerad aluminiumplåt men då ska ursprunglig kulör efterliknas och slät yta väljas.

1930-talets karakteristiska släta eller storsinusprofilerade frontplåt kan vara lite svårare att få tag på men den finns på marknaden. Sinuskorrugerad plåt med små sinuskurvor har i allt högre grad ersatt trp-plåten och det finns nu smäckrare rundade eller gerade överliggare, liksom gallerpartier och hållare för blomlådor. Förutom runda överliggare finns nu även räcken som motsvarar smidda plattjärnsräcken.

Till det naturanodiserade aluminiumet finns alternativ i form av fabrikslackerade räcken. Det finns fortfarande detaljer som måste rättas till på aluminiumbalkongerna. Som standard levereras sinusplåten i ett grängat, knottrigt utförande och den tunna dimensionen på plåten kräver täta infästningar i räckena vilket ofta betyder iögonfallande rader rostfria nitar. Räckenas infästning i plattan är klumpig och gör att fronterna sällan lämnar plattkanten fri utan dras ned för långt. Idag finns det även ersättningsmaterial för de eternitskivor som var vanliga på 1950-talet.

Aluminiumräcket är smäckert och lackerat men plåten är knottrig, skarvad och nitad med blanka nitar. Högdalen

Armerat glas eller råglas har också använts som frontmaterial. Glaset släpper igenom ljus och är samtidigt ett vindskydd. Ersätt trasiga glasskivor med nya så lika de befintliga som möjligt.1950-, 60- och 70-talens betongfronter är också mycket viktiga att återskapa när de tjänat ut. Analysera den ballaststen som ofta finns som ett dekorativt ytskikt i betongskivorna så att samma stensort och grovlek kan anskaffas.

1920-talets skulpturala balusterräcken har på grund av vittrad konststen ibland bytts mot plåträcken. Det har naturligtvis inneburit kraftiga förändringar av arkitekturen. Det är därför särskilt viktigt att de balusterräcken som finns kvar behålls. Undersök kostnaderna för att göra kopior av balusterdockor i ett tåligare material.

Olackerat, ej gerat aluminiumräcke. Tätt placerade blanka nitar och skarvad, knottrig aluminiumfront. Ställ högre krav än så! Gärdet

En höjning av räcket kan göras genom att överliggaren kompletteras med en eller flera kopior eller av tunna diskreta smidesjärn. Även balusterräcken kan ges tillfredsställande säkerhet i kombination med smäckra smidesräcken. För att förhindra klättring och för att täppa till för stora mellanrum i gallerräcken kan plexiglas monteras.

Väl utförd aluminiumbalkong. Smäcker, lackerad överliggare, sinusplåt med slät yta och lackerade nitar. Observera att fronten slutar i höjd med plattan. Alvik

Upphandling av balkongåtgärder

Bra att tänka på vid upphandling av renoveringsåtgärder på balkong eller balkonger: 

  • Det går att bevara i princip alla räcken. Överväg alltid om det går att renovera istället för att byta ut och byt annars så lite som möjligt. Kontakta flera konsulter eller projektörer. Kontakt bör även tas med en byggnadsantikvarie om huset har ett större kulturhistoriskt värde.
  • Se till att ha detaljerade förfrågningsunderlag. Begär referenser på företagens tidigare utförda balkongåtgärder.
  • Plåt kan fås i otaliga utföranden, finn en entreprenör som är beredd att anstränga sig mer – lita inte på standardlösningarna.

Här har ny småsinusplåt med slät yta monterats på ett renoverat smidesräcke. Resultatet är mycket bra. 1940-talshus i Åkeslund.

För att få ett bra resultat vid eventuellt byte av balkong kan du:

  • Ställa krav på att få välgjorda detaljer och så likt ursprunget som möjligt.
  • I första hand välja smidesräcken.
  • Om valet ändå faller på aluminium vara noga med att räckena lackeras, om förebilden inte är av naturanodiserad aluminium.
  • Ställa krav på att frontplåten dras ned/lämnar plattkanten fri lika långt som i det ursprungliga utförandet.
  • Begär detaljritningar av infästningarna. De ska inte vara klumpigare än nödvändigt.
  • Se till att skärmar mellan olika lägenheters balkonger behandlas på samma sätt som resten av balkongen. Dessa är en viktig del av det ursprungliga utförandet.
  • Vara medveten om att en ökning av balkongens djup kan få långtgående arkitektoniska konsekvenser. En ökning bör vara högst någon decimeter.

Betongräcken med stor betydelse för byggnadens helhetsintryck. Vällingby

När du upphandlar balkongåtgärder tänk också på att bygglov ska sökas för annat än rena underhållsåtgärder. Bygglovritningarna bör omfatta detaljritningar med angivna dimensioner och noggrann redovisning av konstruktionen.

Glasfronter i smäckra smidesramar förekommer på 1940-50-talen. Många räcken av den här typen har bytts ut och ersatts av aluminium. Gärdet

Många illa anpassade balkongbyten ”rättas” idag till. Kom ihåg att även byten av förvanskande balkonger till nya som stämmer bättre med husets arkitektur är lovpliktiga.
Stadsbyggnadskontorets webbplats

Balusterräcke sida vid sida med aluminiumräcke som förvanskar kungsvåningen. Vasastaden

  • Öppetider

    Stadsmuseets byggnad är stängd för ombyggnad. Vi öppnar igen 1 september 2018.

    Läs om ombyggnaden av Stadsmuseet hos fastighetskontoret

  • Stadsmuseet på vift 2015–2017

    Under stängningen flyttar vi ut vår verksamhet på stan!

    Stadsmuseet dyker upp på andra museer, Faktarummet flyttar in hos Stadsarkivet och vi har vårt största stadsvandringsprogram någonsin!

    Se vad som händer i kalendariet

  • Kontakt

    Telefon: 08-508 316 20

    stadsmuseet@stockholm.se

    Telefon till stadens växel
    08-508 316 00 (kontorstid)

    Postadress
    Stadsmuseet
    Box 15025
    104 65 Stockholm

    Fler kontaktuppgifter
    Leveransadresser, Faktarummet, chefer, byggnadsärenden, frågor om bokningar och konferenser.

    Nyhetsbrev
    Håll dig uppdaterad om vad som händer på museet. Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

    Följ Stadsmuseet
    Facebook
    Twitter
    Instagram
    Youtube