Mars 2017: Per Anders Fogelströms stockholmiana-samling

Pressklipp utgör en viktig del av Fogelströms stockholmiana-samling. Fotograf: Göran Sehlstedt, Stadsmuseet.

I år är det 100 år sedan Stockholmsskildraren Per Anders Fogelström föddes. Detta uppmärksammas runtom i Sverige och särskilt i Stockholm genom bland annat föreläsningar, stadsvandringar, visningar samt utgivningar av nya böcker och skrifter. Som författare ägnade sig Fogelström åt stockholmiana, det vill säga han samlade fakta om sin omgivning. Fogelströms insamlade Stockholmsmaterial, såsom litteratur, fotografier, bilder, grafik, kartor, pressklipp, kartotek och några föremål finns på Stadsmuseet i Stockholm. Fogelströms personarkiv förvaras på Kungliga Biblioteket.

Det egna arkivet

Kartotek och pärmar med pressklippFogelströms kartotek och pressklipp.
Fotograf: Göran Sehlstedt, Stadsmuseet.

Det var i början av 1945 som mitt intresse för nuets bakgrund blev så stort att jag började samla fakta om min omgivning, Stockholmiana. Till att börja med i blygsam omfattning, helt för eget bruk, som en hobby, utan någon tanke på att utnyttja materialet i skrivandet. Länge ville jag fortfarande endast berätta om nuet. Allt annat skulle ha varit ett svek. Men medan åren gick hände något märkligt. De gamla skrifterna, klippen och bilderna började prassla och dofta. De levde – och berättade en historia som kändes viktig och var ganska okänd.¹

Inför skrivandet av Stockholmsromanerna behövde Fogelström historiskt källmaterial. ”Jag behöver uppgifter om hela staden, sedd ur alla tänkbara vinklar” (Fogelström, ”Vägen till nuets stad”, 1985). Med tiden kom han att skapa sitt eget bibliotek och arkiv. Att besöka arkivinstitutioner, museer och bibliotek blev alltför tidskrävande. För att hitta bland sitt faktamaterial skapade han ett kartotek med anteckningar och hänvisningar till samlingens litteratur, pressklipp och kartor. Utöver detta upprättade han topografiska- och ämnesordnade register till i huvudsak pressklippen. Under våren 1985, med komplettering mars 1988, sammanställde han även en 256 sidor lång maskinskriven förteckning över sitt material, ”Samling av Stockholmiana”. Fogelströms fokus ligger särskilt på Södermalm men samtliga stadsdelar inklusive förorter finns representerade, liksom skilda ämnen och företeelser. Fogelströms samlarintresse höll i sig till hans död 1998.

Fogelström i sitt arbetsrumFogelström i sitt arbetsrum i bostaden på Fjällgatan 1968.
Fotograf: Jerry Lantz.

För den som söker uppgifter om Stockholm och anlitar de arkiv av olika slag som finns visar det sig snart att materialet är mycket splittrat och att det inte finns någon egentlig samordning. Stadsmuseet, Stadsarkivet, Nordiska museet har sina samlingar och register, andra institutioner har sina. Det är svårt att få en överblick och man kan längta efter den dag då alla olika register ska kunna matas in på databand så att man bara behöver trycka på några knappar för att få fram allt existerade material om en gata, ett hus, en trakt eller person.²

En samling, tre villkor

Ett år efter Per Anders Fogelströms bortgång donerades hans samling av Stockholmiana till Stadsmuseet. Ett gåvoavtal med tre villkor upprättades vid överlämnandet av samlingen:

  • samlingen ska hållas samlad och får inte avyttras.
  • allmänheten har rätt att ta del av specificerade delar av samlingen i museets lokaler.
  • forskare äger direkt tillträde till hela samlingen, efter överenskommelse med museets personal.

En handritad kartaEn handritad karta av Fogelström.
Fotograf: Göran Sehlstedt, Stadsmuseet.

120 hyllmeter Fogelström

Per Anders Fogelströms samling av Stockholmiana tar upp cirka 120 hyllmeter. Bokdelen består av 80 hyllmeter med omkring 6 200 volymer. Bildsamlingen består av 87 gaffelpärmar med cirka 10 000 objekt. Den innehåller i huvudsak topografiskt ordnade fotografier, grafiska blad, vykort och pressklipp med mera. Arkivdelen är fördelad på cirka 17 hyllmeter och 6 lådor i ritningshurtsar och utgörs av bland annat cirka 20 stycken album med pressklipp, cirka 140 kartor, cirka 600 lösa blad med grafik, konst och affischer, åtta större kartor i masonit och tre kartotek. Utöver detta finns det fyra föremål i samlingen.

Den skildring av Stockholm och stockholmsliv som jag försökt ge i romanerna har byggts upp av många små bitar. Den har hämtats från bilder och kartor, ur uppgifter från böcker, tidningar, uppteckningar, från muntliga skildringar och egna minnen.³

Per Anders Fogelströms arkiv

Åren 1999–2005 katalogisarades boksamlingen och Stadsmuseets bibliotek utarbetade ett speciellt katalogiseringssystem som följer Fogelströms uppdelning av ämnesområden. I maj 2004 startade projektet Fogelström i bild då cirka 10 000 objekt vårdades och digitaliserades. Hösten 2016 kom den sista delen av samlingen att ordnas och förtecknas i projektet Per Anders Fogelströms arkiv.

Petra Nygård, arkivarie på samlingsenheten

Källförteckning

¹Från kapitlet ”Författaren själv” av Fogelström, ur boken ”Röster om Per Anders Fogelström” 1996.
²Ur artikeln ”Stockholmiana” av Per Anders Fogelström, Biblis, Årsbok 1968.
³Per Anders Fogelström i Förordet till boken ”Stad i Bild”, 1970.

Månadens föremål

Varje månad presenterar vi på webben föremål ur Stadsmuseets samlingar. Tidigare föremål ser du här.