Maj 2015: solrosen i parkleken

Anslagstavla av målat smidesjärn.

Solrosen i målat smide blev symbol för parkleken i Stockholm.

Konstnären Kalle Lodén ritade anslagstavlan utformad som en solros. Utifrån denna konstruerade arkitekt Erik Glemme, chef för Parkavdelningens arkitektbyrå, en ritning 1939. Ett stort antal av dessa anslagstavlor tillverkades för parkleken. Ett exemplar finns i Stadsmuseets föremålssamling med gul solrosblomma och grön stjälk. Den finns även kvar på några håll, till exempel i Rålambshovsparken.

Ordning och reda i parkleken

Stadsträdgårdsmästare Osvald Almqvist introducerade den första parkleken på prov 1936 i Observatorielunden och i Björns Trädgård med två ”lekledarinnor” anställda under två sommarmånader. Försöket blev mycket lyckat och redan året efter fick verksamheten en fast organisation i kommunal regi. Parkleken leddes från 1938 av en lekplatsinspektris underställd stadsträdgårdsmästaren. Två år senare omfattade parkleken även vinterhalvåret med skridskobanor, skid- och kälkbackar med mera. Parklekspersonalens uppgift var att vägleda och inspirera barnen, inte att ta hand om eller bevaka dem. En parklek definierades som en lekplats bemannad av kommunalt anställd och utbildad personal.

Anslagstavlans nedre del.

Barnens eget område

Holger Blom, som blev stadsträdgårdsmästare och chef för Parkavdelningen i Stockholm 1938, ansåg att den viktigaste uppgiften för städernas parker var att ta hand om barnen och att ordna så att de fick användbara lekområden. Följden kunde annars bli att barnen riskerade sina liv på trafikerade gator eller hänvisades till solfattiga gårdar där de fick höra att de störde och förstörde. Holger Blom, själv ung trebarnsfar, var mycket engagerad i parkleken och lät sina medarbetare under arkitekt Erik Glemmes ledning ta fram lekredskap, skyltar, bänkar och bodar. I Stockholms stadsarkiv finns en stor samling ritningar för parkleken.

Förbud mot förbudsskyltar

Holger Blom ville att gräsmattorna skulle ingå i parkens aktiviteter, han var emot de förbudsskyltar som tidigare varit så vanliga. Han kunde dock tänka sig att tillåta skyltar som ”Icke tillåtet att beträda nysådden”.

Gräs ja; träd nej

I sin skrift Stadsparken från 1939, skriver Holger Blom på sidan 34: ”Jag upprepar, att parkens ändamål ej är att bereda plats för träd. En betydande del av parkytorna i vårt nordliga land måste hållas fri och öppen, så att solen har möjlighet att skina på de människor, som älskar att känna dess livgivande kraft. För dessa människor skall det finnas gräsytor, som kunna beträdas. Liksom för barnen gäller det även för vuxna att ha tillgång till ytor, som i storlek svara mot frekvensen, att gräset ej nötes ut.”

Anslagstavlan i form av en solros har inventarienummer SSM 60613.

Annette Åström,antikvarie samlingsenheten, Stadsmuseet

Hämta ritningen

Ritning till anslagstavla för parkleken 1939, Stockholms Stadsarkiv (628 kilobyte)

Uppdaterad