April 2016: Kärl på matbordet för 500 år sedan

Vi dukar fram keramik från 1540-talet, påträffad under arkeologiska utgrävningar vid Slussen.

De senaste årens arkeologiska undersökningar vid Slussen utanför Stadsmuseet på Södermalm har gett oss ny kunskap om Stockholms historia. Till de mer överraskande resultaten från undersökningarna hör nog dokumentationen av medeltida bebyggelse som sträcker sig så långt tillbaka som till sent 1200-tal/tidigt 1300-tal.

Läs mer om undersökningarna

Men spännande är också fynden från senare tider, som exempelvis en stor mängd keramik från 1500-talet. Under detta århundrade sker en omfattande etablering av lokala krukmakerier i Stockholm. De tillverkade olika former av lergodskärl invändigt glaserade med en blyglasyr, en keramiktyp som idag av arkeologer kallas för yngre rödgods.

Den keramik som nu kommit i dagen vid Slussen ger oss en ny bild av vilka kärl som tillverkades för stadens invånare under 1500-talet. I många fall rör det sig om helt nya kärlformer som nu tar sin plats i hushållen hos stadens borgare.

Ett populärt matlagningskärl blir trebenspannan, ett kärl med en skålliknande kärlkropp och en bred och ganska plan botten med tre långa raka ben och ett ihåligt skaft att hålla i, ett så kallat rörskaft. Trebensgrytor med en rund kärlkropp var dock vanligare och sådana hade använts sedan medeltiden. Då var de försedda med hänklar men under 1500-talet övergår man till rörskaft.

Matlagningskärl från 1540-talet i form av en trebenspanna med tre ben och ett rörskaft att hålla i.

En stor del av den keramik som framställdes hade en brun färg. Detta har dels sin förklaring i att den transparenta blyglasyr som användes fungerade ungefär som ett klarlack. Det röda godset i keramiken får en brun färgton genom glasyren. Men mörkbrun färg tycks också i sig ha varit populärt eftersom man också gjorde kärl med just brunfärgad glasyr.

Bordskärl från 1540-talet i form av en mugg med hänkel och en liten skål som även den varit försedd med en hänkel. Intressant med dessa två kärl är att båda har en medvetet brunfärgad glasyr.

Kring 1500-talets mitt växer ett intresse och en efterfrågan fram bland befolkningen för mer utrycksfulla och dekorerade bordskärl. Krukmakarna börjar då att dekorera fat och skålar med mönster och figurer. Till dekoren används en vit lera som blandats ut med vatten till en flytande form. Denna vita lervälling ringlas sedan på kärlen med hjälp av ett avskuret kohorn som i spetsen försetts med ett vasstrå eller en fjäderpenna. Tekniken, som kallas hornmålning, är densamma som när man idag ringlar glasyr på till exempel pepparkakor.

Fat från 1540-talet med dekor av vit lera som visar hur de tidiga hornmålade dekorerna var utförda. Linjerna är tunna och man använder små punkter för att skapa känsla av skilda ytor. I dekoren avbildas bland annat fiskar och troligen ett granatäpple. 

Mikael Johansson,antikvarie, samlingsenheten

Läs mer om hornmålade dekorer under 1600-talet

Keramiken på bilderna har inventarienummer: SSM 70225: 211, 213 (mugg), SSM 70225:302 (fat), SSM 70225: 212 (skål), SSM 70225: 1693–1695 (trebenspanna). Foto: Göran Sehlstedt.

Månadens föremål

Varje månad presenterar vi på webben föremål ur Stadsmuseets samlingar. Tidigare föremål ser du här

Uppdaterad