Maj 2017: Sagerska målet

”Sagerska målet. Utdrag ur Stockholms Dagblad jemte Förord och Tillägg af Sophie Sager. Med porträtt.”

I Per Anders Fogelströms boksamling finns en skrift från 1848 om en uppmärksammad rättegång där Sophie Sager förde sin egen talan mot en våldsam stallmästare.

För några år sedan frågade en besökare i Stadsmuseet efter en bok i med titeln ”Sagerska målet.”. Hon skulle föreställa Sophie Sager på ett evenemang på Skansen. Skriften ingår i författaren Per Anders Fogelströms boksamling, som Stadsmuseet fick år 1999, ett år efter att han avlidit. När jag tog fram skriften och tittade lite förstrött i den blev jag omskakad, men också mycket intresserad av såväl rättegången som personen Sophie Sager.

Bostadsjakt i ett ljusskyggt Stockholm

Sophie Sager var föräldralös och kom 23 år gammal till Stockholm med ångfartyget Jönköping sommaren 1848. Hon skulle lära sig finare sömnad. Släktingar hade hjälpt henne med resan från Bohuslän. När hon söker bostad träder en värld med prostitution och lönnkrogar fram. Hon flyttade först in hos en skomakare på Bollhusgränd 6 i Gamla stan. Bostaden visade sig husera en lönnkrog där koppleriverksamhet förekom och hon blev snart tvungen att flytta efter bråk med frun i huset.

Bollhusgränd 6 år 1903. Foto: Lars Larsson.

Våldtäktsförsök och svår misshandel

Sophie Sager trodde sig därefter få en fristad hos hushållerskan till stallmästare Möller på Prästgatan. Även hushållerskan bedrev prostitution under täckmanteln ”mottagande av sömnad”. Stallmästaren bodde i samma hus och började snart uppvakta Sophie Sager, med tiden alltmer enträget. Det utmynnade i ett våldtäktsförsök där hon blev svårt misshandlad.

Förde sin egen talan i rätten

Sophie Sager sökte hjälp hos en läkare som dokumenterade skadorna. Han hjälpte henne också med polisanmälan. Det var vid denna tid nödvändigt att en man gjorde det eftersom hon som ensamstående kvinna inte själv kunde ta sitt fall till domstol. Under rättegången förde hon dock sin egen talan.

Gick som följetong i tidningen

Rättegångshandlingarna publicerades som en följetong i Stockholms Dagblad 1848, och blev mycket uppmärksammade. I en serie detaljrika skrivelser lade Sophie Sager själv fram sin sak. Såsom tiden föreskrev framställde hon sig som en svag och värnlös kvinna, men skildringen av misshandeln avslutas med ”Ty jag vann” – hon blev aldrig våldtagen.

Svagsint, enligt den åtalade

Även stallmästare Möllers version publicerades. Där framställdes hon som ”svagsint” och ”något rubbad till sina sinnen”. Hon vann målet och Möller fälldes för misshandel.

Fortsatte kvinnokampen i USA

Efter rättegången började Sophie Sager propagera för kvinnans frigörelse och gav ut flera böcker. Hon möttes mest av hån och förlöjliganden och emigrerade så småningom till USA. Där anslöt hon sig till den amerikanska kvinnorörelsen.

Sören Lindström, bibliotekarie
 

Sophie Sager och Sagerska målet i Stockholmskällan

Stadsmuseet skannade in skriften och gjorde den tillgänglig på Stockholmskällan, Stadsarkivet kompletterade med själva arkivhandlingarna från rättegången och Stadsbiblioteket bistod med litteraturtips.

Se vidare om Sophie Sager i Stockholmskällan

Källor

”Sagerska målet. Utdrag ur Stockholms Dagblad jemte Förord och Tillägg af Sophie Sager”. Stockholm, 1848.

Gunnarsson, Ingrid, ”En våldtäktshistoria: om Sophie Sager”. Ingår i ”Nordisk kvinnolitteraturhistoria, Band 2, Fadershuset: 1800-talet”. Utgiven 1998. Sidorna 119–124.

Gunnarsson, Ingrid, ”Upprättelse och emancipation: Sophie Sagers skrivande”. Ingår i ”Romantikens kvinnor: studier i det tidiga 1800-talets litteratur”. Utgiven 1990. Sidorna 169–186.

Mer om Per Anders Fogelströms boksamling

Inskannade skrifter ur Per Anders Fogelströms boksamling i Digitala Stadsmuseet

Månadens föremål

Varje månad presenterar vi på webben föremål ur Stadsmuseets samlingar. Tidigare föremål ser du här