Juni 2017: Vitabergsklubben

Den unge Per Anders Fogelström var under många år engagerad som ledare i Sofia Småklubbar, SSK, på Södermalm. Klubben som startades 1933 höll till i Sofia kyrkas församlingslokaler och bestod av flera småklubbar för pojkar upp till 14 år. Tanken var att pojkarna skulle övergå till den kyrkliga ungdomsföreningen när de var 15 men nästan ingen gjorde det. Därför bildade Per Anders Fogelström (PAF), Ivar Hellqvist (Iwe) och Bo Appelstam (Bosse) Vitabergsklubben, VBK, den 29 november 1945.

Medlem nummer 3, Per Anders Fogelström

Den nybildade Vitabergsklubben lyckades ganska snart få tillgång till ett gammalt tomt sommarkafé i Vitabergsparken för sina möten. Vitabergsklubben på Ceders kafé växte snabbt och också flickor kunde bli medlemmar. Många av medlemmarna var från Södermalm, men några var även från andra delar av staden. De var unga, 15–30 år, majoriteten var pojkar med olika bakgrund och yrken. Klubben var tidigt ute med könskvotering. Enligt stadgarna skulle minst två av det svagaste representerade könet ingå i styrelsen. Per Anders Fogelström, som kallades Paf, är upptagen som medlem nummer 3 i Vitabergsklubbens medlemsregister. Bland medlemmarna fanns Stig Claesson (Slas), Svante Foerster och Catrin Westerlund. Antalet medlemmar var under de mest livaktiga åren 1947–1949 omkring hundra. Klubbmedlemmar sägs vara förebilder till flera karaktärer i Fogelströms romaner.

Jag var engagerad i de kyrkliga föreningarnas arbete. Men inte i tron. Jag kom från ett religiöst hem. Nu kunde jag inte tro. Men mitt tvivel var inte heller tillräckligt starkt. Hur jag än bar mig åt förrådde jag något – föreningens och hemmets tro eller det växande egna tvivlet. Det tycktes mig allt underligare att föreningsverksamhet bland ungdom skulle vara så starkt förbundet med någons tro, religiös, politisk, nykteristisk. Under ungdomsåren måste väl tron på tvivlet vara naturligt, det var väl då man skulle pröva, välja. Vi skulle göra det senare, då vi trädde ut ur den kristna gemenskapen och bildade Vitabergsklubben.

Stort engagemang

I ungdomsföreningen Vitabergsklubben bestämde medlemmarna själva. Klubben var oppositionell mot många av samhällets etablerade institutioner. Den var inriktad på kulturella aktiviteter men även idrott och utflykter var vanligt. Många medlemmar fick möjlighet att utveckla sig som musiker, konstnärer, poeter och skådespelare. De anordnade teaterföreställningar, uppläsningsaftnar, startade studiecirklar och hade diskussionskvällar där kända kulturpersonligheter bjöds in till samtal.

I slutet av 1940-talet blev verksamheten allt livligare och nästan varje kväll pågick det aktiviteter i Ceders kafé: debatter mellan målare och poeter, teaterbesök, möten med dans, musikträffar och bordtennis. Eller så gjordes det utflykter. 1948 trycktes den lilla skriften ”Vitabergsklubben. Dikter och prosastycken av 18 VBK-”poeter” illustrerade av 14 VBK-”målare” i 300 exemplar på AB Haglunds Bokförlag.

Klubben var en ungdomsrörelse utan fastställda ideal, utan dogmer, förhållningsorder eller auktoriteter”.

Tidningen Utropstecknet nummer 3 1951 och VBK program för augusti 1947.

Klubbtidningen Utropstecknet

Klubbens medlemstidning ”Utropstecknet” gavs ut åren 1946–1951 med totalt 29 nummer. Allt arbete med tidningen var ideellt och bidragen skrevs och tecknades av medlemmarna. Tidningens omfång varierade mellan 6–29 sidor, ibland mer. Den innehöll artiklar, diskussionsinlägg, noveller, reseberättelser, dikter och teckningar. Under rubriken ”träffar och bommar” redogjorde redaktionen kortfattat och humoristiskt för klubbens verksamhet.

Slutropet

Den 27 januari 1955 samlades medlemmarna till ett sista årsmöte och då beslutades att verksamheten skulle läggas ner. Klubben hade ekonomiska svårigheter och det rådde olika åsikter åt vilket håll föreningen skulle gå. Medlemmarna gav ut ett sista nummer av medlemstidningen som fick namnet Slutropet.

Föreningen Gamla VBK

Femtio år senare, 2005, träffades före detta medlemmar i Vitabergsklubben och bildade ”Föreningen Gamla VBK:are”. De samlade in material från gamla klubbmedlemmar och 2009 gav de ut boken ”Vitabergsklubben – en del av Södermalms kulturhistoria”.

Vitabergsklubbens arkiv

Vitabergsklubbens arkiv som nu finns i Stadsmuseet innehåller klubbens mötesprotokoll, stadgar, årsberättelser, klubbtidningen Utropstecknets samtliga nummer, medlemsmatriklar, månadsprogram, handlingar rörande tävlingar, utflykter, framträdanden och fester samt tidningsklipp, korrespondens, räkenskaper, teckningar och fotografier. Handlingarna täcker klubbens hela historia.

Vitabergsklubbens arkiv har skänkts till Stadsmuseet i två omgångar, år 2006 (A 89/2006) och år 2016 (A10/2016). Det är tack vare Föreningen Gamla VBK:are som Vitabergsklubbens material har samlats in och finns bevarat. Även Föreningen Gamla VBK:s arkiv finns i Stadsmuseet och är också det en intressant föreningshistoria.

Petra Nygård, arkivarie

 

Citat ur ”Hem till sist” av Per Anders Fogelström.
Fotografier ur föreningens fotoalbum: Dans till klubbens orkester samt Eivor Oscarsson och Slas vid fest med sill och potatis på Ceders. Fotograf okänd.
 

Läs mer

Hem till sist, 1993, Per Anders Fogelström

Vitabergsklubben. En del av Södermalms kulturhistoria, 2009, Föreningen Gamla VBK:are

Per Anders Fogelström. Ett liv för litteraturen, freden och miljön, 2012, En biografi av Karl-Olof Andersson

Lyssna

Läs mer om Vitabergsklubben i Stockholmskällan

Månadens föremål

Varje månad presenterar vi på webben föremål ur Stadsmuseets samlingar. Tidigare föremål ser du här