Augusti 2016: Illumination

Illumination i augusti 1791 till ära av konungens hemkomst från Aachen.

Post- och Inrikes Tidningar från den 25 augusti beskriver hur Stockholms borgerskap, med kungens tillåtelse, arrangerat en fri maskeradbal i Orangeriet samt en promenad i Kongs-Trägården för stadens ”hederliga borgare utan mask”.

Festen började nio på kvällen och höll enligt Post- och Inrikes Tidningar på till klockan fem följande morgon. Trädgården var upplyst med vaxljus, marschaller och pot au feu:er.

Det fanns ett antal skänkar utplacerade för förfriskningar och orkestrar och körer bjöd på musik i alléer och boskéer.

På Orangeriet, var tusentals ”lampor” och marschaller arrangerade.

detaljbild på statyerna i målningen

Enligt tidningen fanns inne i balsalen kungens namnchiffer mellan figurer som symboliserar dygderna Tapperheten, Visheten, Mildheten och Försiktigheten och därunder står:

Känn Sveriges stora hopp, dess sällhet, dess försvar –

där Kungen hjälte är och Hjälten folkets far;

Det lag och Konung är, som stadga skall vår lycka.

Att ingen lider våld och ingen får förtrycka;

Svensk du vet det själv, dig Främling vare sagt,

att trygghet aldrig finns, där Kungen saknar makt.

Festen arrangerades för att fira Gustav III:s återkomst till Stockholm från Aachen i början av augusti 1791. Officiellt hade kungen genomgått en hälsokur i Aachen. Men inofficiellt reste han dit för att möta den franska kungafamiljen på deras flykt ur revolutionens Paris 20-21 juni och för att söka uppbåda en armé för att slå ner franska revolutionen. När kungen fick underrättelse om att franska kungafamiljen tillfångatagits i Varennes, återvände han till Stockholm. Kungens statssekreterare Elis Schröderhielm skrev senare i sina Anteckningar till minne av Gustav III:s historia:

”Man drog sig fram öfver det årets vinter, och uppgjorde imellertid planen till Fransyska Konungahusets befrielse. Konungen reste till Spaa. Det är nu allmänt bekant, att helsan var pretexten och Ludvigs möte ärendet.”

”En kurir medförde tidningen om fransyska hofvets lyckliga resa ifrån Paris. Konungen uträknade tiden till deras ankomst, och begaf sig till fots till deras möte, men mötte istället tidningen om deras olyckliga arrest och återsändande till Paris. Allt changerade, brunnskuren afbröts, några hästar och ekipager lemnades qvar i Aachen, under pretext att nästa år återkomma till baden, och hemresan företogs med all möjlig skyndsamhet.”

”Efter återkomsten, som skedde oförmodadt hastigt, flyttade Konungen till Drottningholm. Spektakler och utvärtes nöjen gingo sin vanliga gång. Alla namnsdagar, alla födelsedagar firades med fêter, men humöret följde dem icke.”

Hilleström, Bellman och Westman

Hov- och historiemålare Pehr Hilleström fångade festen, Orangeriet och händelsen i denna målning. Målningen är inte stor, 45,5 cm hög och 59 cm bred. Den finns sedan 1951 i Stadsmuseets samlingar med inventarienummer SSM14549.

Hilleström hade enastående förmåga att framställa upplevelsen av sin samtid och hade ett särskilt intresse av mörker och eldsken. Framför orangeriet står små grupper av människor, trots att de syns som silhuetter kan man ändå skönja att några av dem bär skråpuk (mask). På målningen har Hilleström valt att placera kungens namnchiffer, dygderna och versen ute på orangeriets fasad.

Målningen skänkte Hilleström till Carl Mikael Bellman. På målningens baksida står med tusch på träpannån:

Förärd åt min Wän Kam HofSecreteraren Carl Mikael Bellman af Hilleström

Hilleströms hann i genomsnitt med att måla drygt en målning per månad. Mot slutet av sin levnad gjorde han en förteckning över sina sammalagt 1066 verk, förteckningen finns kvar i Konstakademiens samlingar. Många av verken var beställda av hovet eller privatpersoner men Hilleström sålde dem även ”över disk” på den nya och öppna konstmarknaden. För att sälja sina målningar annonserade han i tidens tidningar. Allmänheten kunde besöka och handla i hans ateljé som låg mellan Mariatorget och Maria kyrka på Hornsgatan. Han skänkte en del av sina verk till sina vänner som i fallet med Orangeriilluminationen.

Inom två månader efter illuminationen gått av stapeln hade Bellman i sin tur hunnit ge målningen vidare till sina välgörare, familjen Westman, och under den förra anteckningen har Bellman skrivit:

af mig tillbaka Förärd til Fru Elisabeth Westman ock Dess Kära Man Herr Abraham Westman

CM. Bellman den 14 october 1791.

handskrift av Bellman 

baksida påmålning med handskrift

Drygt fyra månader senare har kungen blivit skjuten och om fyra år är även Bellman död.

1791 var både Fredmans epistlar och Fredmans sånger tryckta och utgivna men Bellman drogs med stora skulder. Bellman kände familjen Westman sedan länge och var ofta gäst i deras hem. Abraham Westman var en av Stockholms mest välbärgade personer vid den tiden. Han kallades bryggarkungen och var ålderman i bryggarskrået. Hans hustru Elisabeth kom också från en bryggarfamilj. Westman var representant för Stockholms borgerskap vid riksdagarna 1789 och 1792 och löjtnant i Stockholms borgargarde. Både Bellman och Westman förenades politiskt igenom sin kungatrogenhet och misstro mot landets adel.

Efter kungens död såg den nya förmyndarregeringen inte med blida ögon på Gustav IIIs trogna. Bellman fängslades för en skuld och satt i arrest i slottets högvaktsflygel våren 1794. Han blev utlöst genom Westmans försorg men hamnade under dennes förmyndarskap fram till sin död i februari 1795.

Familjen Westman bodde och drev bryggeri- och bränneriverksamheten nära Adolf Fredriks kyrka i kvarteret Grönlandet södra. Abraham köpte senare in kvarteret Grönlandet norra och lät arkitekt Gjörwell rita ett stadspalats. Själv dog han 1802 innan inflyttning i palatset men Elisabeth slutade sina dagar 1830 i en stor våning i huset. Kungl Vetenskapsakademien köpte huset och öppnade sina samlingar av naturalier och etnografica för allmänheten 1831. I Stadsmuseets samlingar finns en sidenplånbok som har tillhört Elisabeth Westman (inventarienummer SSM 38272, gåva till museet 1971).

Orangeriet och Kungsträdgården

Orangeriet för konungens citrusträd i Kungsträdgården byggdes 1762. Det låg intill Enkehusgränden, nuvarande Hamngatan. Huset användes vid olika tillfällen som balsal och efter Gustav IIIs död bedrevs här ett nöjes- och förlustelseställe, en s k Vauxhall, fram till 1801. Stockholms borgerskap ordnade offentliga konserter och danstillställningar till förmån för Lifgardets barnhem. För en ringa entréavgift kunde stockholmare av alla stånd roa sig under sommarhalvårets torsdags- och söndagseftermiddagar. En av dem som gärna besökte Vauxhallen var poeten Anna Maria Lenngren.

Vauxhallen

Vauxhallen börjas, min bror!Mängden är talrik och stor; Fladdrande lockar, Mångfärgade vippor; Fröknar i flockar, Vestaler i knippor; Jemnlikhet, qvalm och musik, Glacer, förkylning, hectik. Frillor och Fruar och fri Republik.

Friheten bor i vårt land: -Drängar bland stjernor och band -Hvila och vandring Och små reflexioner; Biifall och klandring På drägt och personer; Gummor i styv konkarong, Döttrar i trängtan och tvång: Skall då den balen ej börjas en gång?

Stadna, min vän, om du vill;Se, vilken dråplig quadrille! Se den Seigneuren Med sprattlande vador; Känn den odören Af mysc och pomador; Väpna ditt öga med glas, Se, vad den nymfen har grace, Kinder av safflor och barm av karkas.

Himmel, nu mörknar vår sal! Skumrasket skymmer vår bal;Knuffar och hinder, Malice och fleuretter;Flottiga kinder Och os av kotletter; Ändtlig ett månsken av ljus, Kackling och buller och sus, Ledsnad, utdunstning, behov utaf snus.

Trängseln nu gör mig förtärd. - Vauxhall, du liknar vår verld: Menskan der fiker Och svettas otroligt; Väsnas och skriker Och tror sig ha roligt; Tråkar i stoj och besvär, Knotar, fronderar och svär, Men ej dess mindre så gerna är der.

Anna Maria Lenngren, 1796 Ur Skalde-försök andra upplagan 1825

När Makalöspalatset i Kungsträdgårdens södra del gjordes om till teater 1801 flyttades trofésamling som fanns i Makalös till orangerihuset. Efter att Kungsträdgården omformats till en kal exercisplats revs orangeribyggnaden 1852.

Läs mer

Post- och Inrikes Tidningar, se: http magasin.kb 25 augusti 1791

Schröderhielm Anteckningar ingår sedan 1842 i de sk Gustavianska pappren i Uppsala universitetsbibliotek. De publicerades 1851 och är tillgängliga genom Google books: https://babel.hathitrust.org/cgi/pt?id=hvd.hnngra;view=1up;seq=10:

Det finns flera biografier över Pehr Hilleström, en av de senaste är ”Pehr Hilleström”, Utställningskatalog från Sinebrychoff Art Museum, Helsingfors, 2014.

Gunilla Rehnström-Olander

Enhetschef Stadsmuseet/Samlingsenheten 

Månadens föremål

Varje månad presenterar vi på webben föremål ur Stadsmuseets samlingar. Tidigare föremål ser du här

Uppdaterad