Slussen

Foto: John Hedlund
Foto: Sten-Åke Sändh

Inför omdaningen av Slussen gräver Stockholms stad för ledningsarbeten. Stadsmuseets arkeologer följer alla schaktarbeten i Slussenområdet i samband med ledningsomläggningarna. Tillsammans med Arkeologikonsult AB utförde vi från sommaren 2013 till juni 2015 en undersökning av Södermalmstorg.

Senaste nytt

Nya undersökningar startar sommaren 2016 vid Katarinavägen. Arkeologikonsult AB har fått det arkeologiska uppdraget att undersöka Slussenområdet fram till år 2023. Läs mer på Arkeologikonsults webb

Utställningen Slussen under ytan

På Medeltidsmuseet visas denna utställning om Slussens historia och arkeologi. Fokus ligger på fynden från de senaste årens grävningar och platsens historia. En del av fynden är så sensationella att de gjort att Stockholms tidiga historia fått skrivas om! Läs mer om utställningen

Bakgrund

Strax innan undersökningarna avslutades förra sommaren gjordes ett fynd som kan komma att skriva om historien. En stenlagd gata som löpte utmed strandengrävdes fram. Först bedömdes den vara från 1300–talet, nu tror vi att det rör sig om sent 1200-tal. Det gör den till Södermalms hittills äldsta hittade gata.

I slutet av mars 2014 hade vi kommit ned till ett område med verkstadsaktivitet från tidigt 1300-tal. Vi hittade kopparlegeringar, spår efter gjutningshantverk, slagg och ett städliknande järnföremål. Ett märkligt föremål var en fyrkantig stenpackning som vi ännu inte vet så mycket om eller hur gammal den är.

Ett av de finaste fynden var några små, små skärvor av en venetiansk glasbägare som dekorerats med emaljmålning. Den här typen av glas tillverkades så tidigt som 1280–1350 och var statusobjekt. Det pekade mot att området vid den här tiden hade en betydligt mer välbärgad befolkning än arkeologerna tidigare trott. 

Venetianska glasskärvor. Foto: Arkeologikonsult.Skärvor av venetiansk bägare, dekorerad med emalj. Foto: Arkeologikonsult.

På Arkeologikonsult AB:s webbplats kan du läsa mer om utgrävningen och gjorda fynd.

Se filmklipp där Stadsmuseets arkeologer berättar om utgrävningen och visar fynd.

Hösten 2013 – bakgrundsbeskrivning

Arkeologerna gräver sig ned utanför 1600-talshusets grundmur, på baksidan av spisen.Arkeologerna gräver sig ned utanför 1600-talshusets grundmur. Foto: Johan Stigholt

Under hösten 2013 grävdes flera fynd fram som berättar om de dåvarande stockholmarnas vardag. På torget påträffades flera äldre gatunivåer och rester efter enklare bodar och tegelhus från 1600-talet, kanske medeltiden.

I mitten av december trodde arkeologerna att de höll på att avsluta undersökningen. De hade kommit ner till grusåsen som utgjorde botten i undersökningsgropen då de upptäckte att det inte var någon botten. Gruset hade blivit ditfört som utfyllnadsmaterial och under bottennivån kom det fram äldre kulturlager med spår av mänsklig aktivitet. Fynd gjorde att dessa kunde dateras till mitten av 1500-talet. Dessa lager undersöktes vidare under våren 2014.

I ytan av lagret hittades golvet till en nedbrunnen träbyggnad som varit minst 3 x 5 m stor. Provtagningar under byggnaden visade att lagret är ca 1 m tjockt och innehåller 2-3 nivåer med någon form av träkonstruktioner. Kanske rörde det sig om fler hus? Eftersom platsen låg nära den tidens strandlinje kunde det vara strandbodar eller kanske bryggor.

Tidigare fick arkeologerna fram medeltida dateringar genom fynd av keramik som importerats från Rhenområdet i Tyskland. Bilden av hur området utnyttjats under den tiden har dock fått omprövas. Nu tros en strandnära bebyggelse ha uppförts här redan under 1300-talet och att den fanns kvar fram till mitten av 1500-talet. Då omformades platsen i samband med byggnadsarbeten som Gustav Vasa lät utföra för att förstärka befästningen av det södra försvarstornet.

Tidigare fynd

Skärvor från 1300-talet

Skärvor av medeltida keramik, fynd Södermalmstorg 2013Keramikskärvor från tidigt 1300-tal, förmodligen från perioden 1300-1350.Uppe till vänster en mynningsskärva till ett kokkärl av äldre rödgods. Det är tveksamt om kokkärl av den här typen tidigare hittats i Stockholm. Foto:Arkeologikonsult AB

Arkeologerna trodde att det skulle finnas en äldre brunn inom undersökningsområdet och att den kanske skulle kunna vara av medeltida ursprung. Det kom ingen brunn, ”bara” en grop. Det visade sig att den utgjorde en av flera gropar som grävts på platsen. I dem fanns matavfall, framför allt stora mängder fiskben. Glädjande nog innehöll de även två skärvor av keramik som gick att datera. Den ena var en mynningsbit till ett kokkärl av äldre rödgods som dateras till tidigt 1300-tal. Det är ett mycket ovanligt fynd i Stockholm. Det andra var en hank till ett stengodskrus, också daterad till tidigt 1300-tal.

Fynden gör att arkeologerna kan knyta samman de äldsta aktivitetslagren på platsen. Även under golvet till köket i källaren hittades lager med keramik från samma period; skärvor från minst 5-6 kärl som krossats och slängts bort med övrigt avfall. Allt är av en tidig typ av stengods som tillverkades i Rhenområdet i Tyskland.

I lagren under källaren har arkeologerna även hittat sågade ben som antyder att man ägnat sig åt ben- och hornhantverk någonstans i närheten. Fynden är mycket intressanta. Nu går det för första gången att visa arkeologiskt att det funnits aktiviteter på Södermalm som kan kopplas till den medeltida staden.

Ett välbevarat 1600-talshus

Framgrävd spis vid Södermalmstorg, höst 2013.Foto: Johan Stigholt

Ovan syns en välbevarad ugn i källaren till det hus som arkeologerna hittade under hösten. Huset kunde dateras till 1601 tack vare ett så kallat grundläggningsmynt som hittades. Ett grundläggningsmynt lades i den nedgrävning som gjordes för grunden till nya hus, med syftet att ge huset lycka. Det mynt arkeologerna hittat under detta hus är en fyrk präglad 1601 under den tid Karl IX var riksföreståndare.Huset var byggt i tegel, hade två våningar och bageri i källaren med en stor bakugn och fint hugget stengolv. Precis som övriga hus i kvarteret revs deti samband med att den nya reglerade Hornsgatan och Brunnsbacken drogs fram runt år 1650. Det finns dock avbildat på ett kopparstick från 1630-talet. Sten och tegel har återanvänts i den nya bebyggelsen och troligtvis i Stadsmuseets hus strax intill. På Arkeologikonsults webb kan du läsa mer och även besöka husets kök i 3D.

Fynd under sommaren 2013

Brunnsbacken

Under sommaren 2013 gjordes förberedande undersökningar på Södermalmstorg och en stor yta med kullersten, den så kallade ”Brunnsbacken”, dokumenterades och togs bort. Brunnsbacken var Hornsgatans förlängning ut på torget och fick sitt namn efter den brunn som låg lite längre ned i backen. Stenläggningen var från senare delen av 1600-talet då Södermalm gatureglerades och fick rätvinkliga kvarter och breda gator. Platsen med brunnen och Stadsmuseets hus finns avbildad på 1700-talet av Johan Sevenbom.

Brunnsbacken. Målning av Johan Sevenbom 1770-tal.”Brunnsbacken” vid Södermalmstorg. Målning av Johan Sevenbom, 1770-tal.

Brunnsbacken ser dagens ljus igen sommaren 2013. Foto John Hedlund.Brunnsbacken ser dagens ljus igen, sommaren 2013. Foto: John Hedlund

Gatunät och spårvagnsräls

Under Brunnsbackens kullersten och 2 meter tjocka lager med utfyllt rullstensgrus påträffades en äldre gata med bebyggelse. Gatan är från tiden före Stockholms gatureglering, det vill säga från början av 1600-talet. Det medeltida gatunätet vindlade sig upp på Söders höjder och hade växt fram under lång tid och följde topografin. På bägge sidor av gatan fanns kvarter med bebyggelse. Mot sjön låg ett hus byggt i tegel och sten med skorsten och spis. På andra sidan låg enklare bodar och skjul som troligen var verkstäder.

Kartbild över Södermalm från 1636 med det oreglerade medeltida gatunätet synligt.Kartbild över Södermalm, före 1642, med det oreglerade medeltida gatunätet och dagens gator och torg.

På kartbilden ser man Södermalm från 1636 med det oreglerade medeltida gatunätet och med dagens gator och torg. Två kvarter väster om den påträffade gatan låg den stora ”Allmänningsgatan” som var huvudgata söder ut ur staden och som också kallas Göta landsväg.

I undersökningsområdets (gropens) östligaste del hittades en kraftig terrassmur med stora stenblock. Den tillkom i samband med att en viadukt byggdes över järnvägens sammanbindningsbana som stod klar 1871.

1 1/2 meter ovanför kullerstenen låg delar av spårvagnsrälsen från 1870-talet kvar. Spårvagnarna hade sin slutstation på Södermalmstorg.

Foto: John Hedlund

Efter utgrävningen

Efter utgrävningarna 2013–2014 packade arkeologerna ihop och drog sig in i kontors- och laboratoriemiljö för att fortsätta arbetet med analyser av materialet. Resultaten kommer att publiceras i en skriftlig rapport. Fyndmaterialet kommer att överföras till Stadsmuseet efter analys och bearbetning. Nya grävningar kommer att ske i området under våren 2016.

Läs mer