Stadsmuseet om Trygg-Hansakvarteret

Sidan publicerades 2016-11-03

Är bara gamla byggnader värdefulla?

Vad är det som är så speciellt med Trygg-Hansakvarteret? Det går inte att jämföra Stockholms slott, Stadshuset eller andra betydelsefulla historiska byggnader med Trygg-Hansakvarteret och säga att de har ett större värde eftersom de är äldre.

Förutom olika ålder så är funktionen helt olika – de första exemplen har en offentlig prägel som centrum för staten och stadens makt medan Trygg-Hansakvarteret har betydelse om tjänstesamhället ska skildras.

Husens placering, disposition, form, storlek, materialval och utsmyckning beskriver i fysisk form hur man tänkte på 1970-talet när man skulle utforma ett högkvalitativt kontorslandskap för att manifestera försäkringsbolaget Trygg-Hansa. Det skulle självklart ingjuta både en känsla av förtroende och soliditet i försäkringstagarna. Det skulle också visa att man tänkte nytt och rationellt och att man var med sin tid.

Man anlitade ett av tidens främsta arkitektkontor, Tengboms arkitekter. Man gjorde studier i USA där man kunde konstatera att öppna kontorslandskap kunde maximeras i effektivitet om de var sexkantiga.

Man grupperade husen och lät stadsträdgårdsmästare Holger Blom rita den lilla parken mellan husen. Man använde gedigna material – tegel och betongelement. Man lekte med ute och inne. Parken fortsätter in i huvudbyggnaden med ett vattenfall och också den konstnärliga utsmyckningen är framstående och typisk för sin tid.

Läs om Stadsmuseets blåklassning av Trygg-Hansakvarteret