Slussens framtid - från idé till beslut (2011)

2011 sammanfattade Stadsmuseet händelserna kring Slussenprojektet.

1990-talet

Slussens framtid har diskuterats sedan 1990-talet. Den nuvarande anläggningen anses ha tjänat ut som konstruktion och platsen har blivit alltmer sliten.I början av 1990-talet anordnades en idétävling om Slussens framtid men den ledde inte till genomförande. I december 1998 fick gatu- och fastighetskontoret i uppdrag att i samarbete med stadsbyggnadskontoret ta fram ett underlag för beslut om inriktning för Slussens framtid.

Arbetet med Slussens framtid tar form

2003 genomfördes en formgivningstävling. 36 intresseanmälningar inkom och åtta tävlingslag inbjöds att delta med tävlingsförslag. I mars 2004 utsåg juryn förslaget Nya Strömmar som utarbetats av Nyréns Arkitektkontor, Tyréns Stockholm och ELU konsult med motiveringen att förslaget lyckats samordna komplexa funktioner och skapa ett attraktivt stadsrum.

Juryn rekommenderade dock en vidare bearbetning av förslaget. Detta gjordes av samma arbetslag och ledde till förslaget Nya Slussen. I oktober 2004 tog nämnderna beslut om att starta planprogramarbete med detta förslag som utgångspunkt.

Nya Slussen omfattade stora förändringar av området och därför beslöt stadsbyggnads-, gatu- och fastighetsnämnden att ett referensalternativ med ett bevarande av klöverbladet skulle tas fram i syfte att väga de båda alternativen mot varandra avseende kulturmiljö, gestaltning, funktion och ekonomi.

Stadsmuseet gjorden en byggnadshistorisk inventering av Slussen som skulle fungera som underlag för referensförslaget Nybyggt bevarande som utarbetades av White Arkitekter och WSP. Förslaget innebar bl.a. att klöverbladslösningen skulle återuppbyggas, Katarinahissen, Blå bodarna och Gula gången bevaras samt intressanta delar av gångstråken rekonstrueras till 1935 års utseende.

Programsamråd 2004 – två alternativ ställs ut

2007 genomfördes ett programsamråd där de två alternativen Nya Slussen och Nybyggt bevarande ställdes ut. En kulturmiljöanalys utförd av Nils Ahlberg ingick i programhandlingarna. Den kulturhistoriska värderingen av området utgår i analysen från riksintresset med stadsbildsvärdena som helhet baserad på Riksantikvarieämbetets värdetext som beskriver riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården, Länsstyrelsens planeringsunderlag från 2004 som beskriver Slussen som en företeelse inom riksintresset samt Stockholms stads hantering av kulturmiljön i den kommunala planeringen.

2007 tog Stadsmuseet tillsammans med Statens Maritima museer fram ett kunskapsunderlag för arkeologin inom området.

Efter slutfört programsamråd 2007 fattade stadsbyggnadsnämnden beslut om att klöverbladen inte skulle återuppbyggas och att trafiklösningen inom förslaget Nya Slussen skulle bearbetas vidare. Beslutet innebar att man avsåg att riva den nuvarande trafikanläggningen från 1930-talet.

Tävling om gestaltningen 2008

Stockholms stad önskade ytterligare utveckla Nya Slussen och gav 2008 fem arkitektkontor i uppdrag att ta fram alternativa gestaltningar med Nya Slussen som grund. De fem kontoren var Foster + Partners och Berg Arkitektkontor, Wingårdh Arkitektkontor AB och Tema, Ateliers Jean Nouvel och Habiter Autrement, BIG samt Nyréns Arkitektkontor.

Förslagen ställdes ut på Stadsmuseet. I samband med detta inkom även på privat initiativ förslaget Ny syn på Slussen som bl.a. innebar att tunnelbanan skulle grävas ner och en ny tunnelbanestation belägen under vatten i Söderström skulle tillskapas.

I maj 2009 beslutade stadsbyggnadsnämnden, exploateringsnämnden, trafik- och renhållningsnämnden att arbetet skulle fortsätta med en vidareutveckling av förslaget från Foster + Partner och Berg Arkitektkontor.

Plansamråd 2010 – planförslaget ställs ut

Det bearbetade planförslaget ställdes ut på samråd under våren 2010. I miljökonsekvensbeskrivningen som togs fram till samrådet beskrivs bl.a. konsekvensen för kulturmiljön. En mycket stor mängd synpunkter inkom under samrådet.

Kulturförvaltningen genom Stadsmuseet svarade på en remiss från Stadsbyggnadskontoret. Kulturnämnden beslutade enligt förvaltningens förslag. Stadsmuseet som länge förespråkat en ombyggnad, upprustning och bevarande av 1930-talets trafikanläggning beklagade att detta inte ansetts möjligt. För att bevaka att övriga kulturhistoriska värden som finns på platsen skulle uppmärksammas och värnas valde Stadsmuseet att föra diskussioner med olika inblandade i Slussenprojektet. Innan förslaget ställdes ut hade även en del av de synpunkter som museet framfört arbetats in i förslaget. Museet ansåg dock att det utställda förslaget borde omarbetas ytterligare i stora delar så att öppenheten, siktlinjerna och kontakten mellan Gamla Stan, Södermalm och Södermalmstorg och Saltsjön skulle bestå och de mångfasetterade kvaliteterna i detta unika stadsrum inte skulle utplånas samt att riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården bättre skulle tillgodoses.

Museet framhöll även vikten av att en höjning av marken i Gamla Stan skulle undvikas, Södermalms strandlinje inte skulle ändras och att fornlämningarna på platsen skulle bevaras i större utsträckning.

Planförslaget bearbetas och beslut om genomförande

I juni 2010 fick stadsbyggnadskontoret i uppdrag att bearbeta planförslaget ytterligare. Arbetet har sedan dess pågått och Stadsmuseet har deltagits i diskussioner och haft synpunkter på förslaget och den stadsbildsanalys som tagits fram inom projektet.

Under våren 2011 kommer detaljplanen att ställas ut och nämnderna fattar beslut. Därefter skickas ärendet vidare till Kommunfullmäktige som i juni 2011 fattar beslut om projektets genomförande.Miljökonsekvensbeskrivningar och tillstånd enligt miljöbalkenFörutom en ny detaljplan för Slussen krävs även tillstånd enligt miljöbalken.

Detaljplanen och tillståndet reglerar olika frågor och arbetet med dessa sker i två parallella processer, en planprocess och en tillståndsprocess. Inom varje process hålls samråd med bl.a. en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som underlag. Till detaljplanen ska en plan-MKB tas fram. Till tillståndsansökan ska en MKB för vattenverksamheten tas fram.

Stadsmuseet har varit rådgivande i kulturhistoriska frågor till Slussenprojektet i dessa arbeten, men projektet står för de slutliga analyserna i miljökonsekvensbeskrivningarna.RiskanalysDe stora förändringar som Nya Slussen innebär omfattar även risker. Dessa utreds i en riskanalys där stor vikt kommer att läggas på att kulturhistoriska värden inom området och i dess närhet ska säkras och inte påverkas negativt under byggnadsarbetet. Stadsmuseet bidrar även här med metodutveckling och kunskapsunderlag om bebyggelse och arkeologi.

Anna-Karin Ericson, chef för Kulturmiljöenheten på Stadsmuseet2011-03-18