Om museibyggnaden

Södra stadshuset, kopparstick av Willem Swidde från 1691, ur Suecia Antiqua et Hodierna.

Stadsmuseet i Stockholm föddes och lever i Södra stadshuset vid Slussen. Huset är sprängfyllt med kultur och historia. Utåt sett gör det inte mycket väsen av sig. Från början vilande i ensamt majestät är det i idag nedsjunket i en förtätad stadsbild.

Storslagna planer på ritbordet

Södra Stadshuset stod färdigbyggt sommaren 1680.Egentligen skulle det ha blivit dubbelt så stort. På Tessin den äldres ritningar från 1662 presenteras ett gigantiskt barockpalats med fyra torn och två kringbyggda gårdar ner mot Saltsjön. Tillkommet på privat initiativ skulle det bli ett Generalfaktorikontor, i syfte att främja svensk export. I stadens regi uppfördes slutligen en huvudlänga mot Götgatan och två flyglar, gränsande mot ett ryskt handelskvarter – Ryssgården.

Varierad verksamhet i Södra stadshuset

År 1680 utbröt där en brand som även drabbade det just färdiga Södra stadshuset. Under Tessin den yngres ledning renoverades det och fick ett nytt utseende. Under tiden hade Södra kämnärsrätten med sitt fruktade stadshäkte flyttat in. Likaså den populära Södra stadshuskällaren. Ryssgården brann igen 1694 och 1759, varefter de ryska köpmännen tog över flygelmagasinen och stadshusgården. Ända in på 1870-talet betraktades det som rysk egendom. Ryssarna kunde också råka illa ut. Som efter slaget vid Narva 1700, då de spärrades in i husets fängelsehålor. Å andra sidan hade de 1748–1846 en egen rysk-ortodox kyrka. 1784-1837 fanns även en katolsk kyrka. Den ryska kyrkan var dessförinnan anatomisk teater, medan den franska använts som frimurar-, bal- och konsertlokal.

År 1846 öppnade här Södra Teatern. Ett annat kapitel är alla skolor. Den sista flyttade ut 1935. Samma sak ifråga om bostäderna. För andra var huset en arbetsplats. Ett sidenväveri startade redan 1687, senare följt av verkstäder för bland annat spelkort- och likkisttillverkning. Till detta kom olika slags butiker.

Södra stadshuset som myndighetsbyggnad

I allmänhetens ögon var Södra stadshuset dock främst en myndighetsbyggnad. Detta var något som skråhantverkarna fick känna på 1674, då de anmodades att inlämna sina ämbetslådor och hålla gillen under överhetens uppsikt. 1739 tillkom så Hall- och Manufakturrätten, ett styr- och kontrollorgan för stadens hantverksindustri som fanns kvar till 1846. Några år senare avlöstes Södra Kämnärsrätten av andra domstolar, tillsammans med effektivare skattekontor. 1871 började så järnvägstågen tuffa förbi, varvid huset förföll. Reningsverket flyttade in och sålde gödsel i en lokal där senare urbjöds varm lunchmat. Av de gamla ryssmagasinen blev punschfabrik, livsmedelslager och kommunal tvättstuga.

Slussen och Stadsmuseet

Inför den förestående Slussenombyggnaden diskuterades rivning. För att rädda Södra stadshuset förslog Tage William-Olsson 1926 att det skulle göras om till lokal järnvägsstation. Lyckligtvis hade det då bildats en kommitté som hellre ville se ett stadsmuseum. Så skedde också. Efter ett förberedande 1930-tal öppnade Stadsmuseet 1942 sina dörrar för allmänheten.

Äldre bilder

Digitala Stadsmuseet kan du bläddra bland bilder från museet. En av dessa bilden kan du se här nedan.

Stängt för ombyggnad

Stadsmuseets byggnad är stängd för renovering och öppnar åter 1 november 2018 med en helt ny fast utställning.
Nya Stadsmuseet

Stadsmuseibyggnaden på 1950-talet
Stadsmuseibyggnaden på 1950-talet innan tunnelbanan var färdig. Foto: Lennart af Petersens